Antibiotikaresistens gör infektioner svårare att behandla och hotar den moderna sjukvården. Varje år dör 35 000 människor av antibiotikaresistenta bakterier i Europa. Att förebygga infektioner är en del av lösningen. Där har vaccination en viktig roll.
Den 18–24 november är den internationella antibiotikaveckan, World AMR Awareness Week 2026. Under veckan lyfts vaccination som ett viktigt verktyg för att förebygga infektioner, minska behovet av antibiotika och bromsa resistensutvecklingen. Både dagens vacciner och framtidens behöver tas till vara.
Antibiotikaresistens gör infektioner svårare att behandla och hotar förutsättningarna för stora delar av den moderna sjukvården. Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC beräknas över 35 000 människor årligen dö av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier i EU och EES.
Nya antibiotika och ansvarsfull användning är avgörande för att möta hotet. Men att förebygga infektioner är också en central del av lösningen. Där har vaccination en viktig roll.
– Varje infektion som kan förebyggas är en vinst för både individen och samhället. När vaccination minskar behovet av antibiotika bidrar den också till att bevara behandlingarnas effekt. Det värdet behöver få större genomslag i hur vi planerar, värderar och följer upp vaccinationsinsatser, säger Bengt Mattson, hållbarhetschef på Lif.
Vacciner kan skydda mot infektioner som orsakas av såväl känsliga som resistenta bakterier. Vaccination mot virussjukdomar kan också minska antibiotikaanvändningen, bland annat genom att förebygga bakteriella följdinfektioner som kräver behandling. Färre infektioner innebär därmed färre tillfällen då antibiotika behöver användas.
Potentialen är betydande. WHO uppskattar att en mer ändamålsenlig användning av befintliga vacciner och en vaccinationstäckning på 90 procent i de grupper som omfattas av beräkningarna skulle kunna förebygga upp till 106 000 dödsfall förknippade med antimikrobiell resistens varje år globalt. Samtidigt skulle antibiotikaanvändningen kunna minska med 142 miljoner definierade dygnsdoser årligen. Beräkningarna visar vad som skulle kunna uppnås genom stärkta vaccinationsinsatser.
För att ta till vara möjligheterna behöver vaccinationsarbetet och arbetet mot antibiotikaresistens kopplas närmare varandra. Det handlar om att nå fler med rekommenderade vaccinationer genom hela livet och att väga in minskad antibiotikaanvändning och resistens i bedömningen av vaccinernas samhällsvärde.
Bättre uppföljning behövs också. Kunskap om vilka bakteriestammar som sprids, vilka grupper som drabbas och hur vaccination påverkar antibiotikaanvändningen kan ge stöd för både vaccinationsstrategier och utveckling av nya vacciner.
– Det är viktigt att det förebyggande perspektivet får en tydlig plats i arbetet mot antibiotikaresistens. Vi behöver använda de vacciner som finns, fortsätta utveckla nya och bli bättre på att följa deras effekt på antibiotikaanvändningen. Det kräver samarbete mellan vården, myndigheterna, forskningen och läkemedelsföretagen, säger Bengt Mattson.
Expert på läkemedelstillverkning och distribution
Expert vacciner och antibiotikaresistens
Expert miljö och hållbarhet
Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin
Kontaktperson Folkhälsomyndigheten
Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4