Det är lätt att tänka på läkemedelsberedskap som en fråga om lagerhyllor. Hur många förpackningar finns, och hur länge räcker de? Det är viktiga frågor. Men ett välfyllt lager hjälper inte patienten om läkemedlen inte går att få fram, skriver Lifs beredskapsexpert Bengt Mattson.
Läkemedelsföretagen måste ha de rätta förutsättningar för att kunna leverera när krisen kommer. För företag riskerar också att drabbas när elförsörjningen eller transporterna slås ut. Sveriges läkemedelsberedskap måste ta hänsyn till hur företagen ska kunna hålla verksamheten igång när samhällets infrastruktur hotas samtidigt som trycket på vården ökar.
Om transporter inte kan nå fram, personal inte kan komma till arbetet eller IT-system slås ut blir det inga leveranser trots att läkemedlen finns. Företagen har reservlösningar för att kunna fortsätta verksamheten, men behöver också veta hur den påverkas av störningar i samhället.
Vid en långvarig kris måste lagren kunna fyllas på. Läkemedelsförsörjningen är beroende av globala värdekedjor. De kan störas av produktionsproblem, handelshinder och brist på råvaror. Förutsättningarna för fortsatt produktion och internationell handel är därför också en del av beredskapen.
Samtidigt kan vårdens behov förändras. De flesta läkemedel behövs även i krig, men efterfrågan kan snabbt förskjutas. Företagen måste då kunna ställa om verksamheten och prioritera de delar av verksamheten där behoven och trycket är störst.
Det offentliga behöver ge tydliga prioriteringar för läkemedelsförsörjningen i kris, så att företagen vet vad de ska planera och förbereda sig för.
Allt detta går att beskriva i planer. Men hur vet vi att det fungerar när flera delar av försörjningen störs samtidigt?
Företagen behöver öva regelbundet, både internt och tillsammans med vården och berörda myndigheter. Företagens planer måste fungera tillsammans med vårdens och myndigheternas. Det går inte att bedöma genom att varje organisation bara prövar sin egen del.
Ett företag kan ha förberett sig för att fortsätta leverera, men ändå vara beroende av transporter som inte fungerar. Övningarna måste därför omfatta hela vägen fram till vården.
Planer som aldrig har prövats riskerar att ge en falsk trygghet. Bara genom att aktörerna övar tillsammans går det att upptäcka brister medan det fortfarande finns tid att åtgärda dem.
Läkemedelsbranschen är en säkerhetsresurs för Sverige. Den dag krisen kommer avgörs vår motståndskraft inte av vad vi hoppas ska fungera utan av vad vi faktiskt har förberett.
Bengt Mattson, expert på beredskap och läkemedelsförsörjning på Lif