Äldre och riskgrupper förtjänar fler friska år – vill Sverige satsa på vacciner?

För en äldre person kan en luftvägsinfektion innebära en sjukhusinläggning som annars hade kunnat undvikas. För någon med hjärt-kärlsjukdom kan en infektion öka risken för allvarliga komplikationer. För en person som genomgår cancerbehandling kan den störa en planerad behandling och försvåra återhämtningen.

Vaccination kan frigöra resurser i vården

Vaccination är en investering i fler friska år, i en sjukvård som kan använda sina resurser där de behövs mest och i ett samhälle som står bättre rustat när belastningen ökar. När färre människor drabbas av allvarlig sjukdom kan sjukhusinläggningar undvikas, behandlingar fullföljas och vårdpersonalens tid frigöras.

En ny svensk modellstudie, som Pfizer har medverkat till, pekar också på att vaccination mot flera luftvägsinfektioner kan frigöra tusentals vårdplatser och skapa ett samhällsvärde som överstiger kostnaderna. Värdet ökar dessutom när fler nås av vaccination genom att inte bara äldre, utan också medicinska riskgrupper inkluderas. Resultaten bygger på modellberäkningar, men illustrerar att utebliven vaccination har ett pris för individen, vården och samhället. Det är konkret samhällsnytta – och ett tydligt exempel på det värde som medicinsk innovation kan skapa när den faktiskt når fram.

Äldre och riskgrupper behöver jämlik tillgång till vaccin

Under många år har Sverige varit världsledande när det gäller att skydda barn mot allvarliga infektionssjukdomar. För vuxna ser verkligheten annorlunda ut. Fortfarande riskerar möjligheten till skydd att påverkas av var man bor, vilken information man får eller hur väl man själv kan navigera mellan rekommendationer och vårdkontakter.

Det är hög tid att ändra på det.  

Den politiska viljan att stärka vaccinationsskyddet för äldre är därför välkommen. Tidö-regeringens satsning på kostnadsfri ikappvaccination mot pneumokocker för personer över 65 år är ett viktigt steg framåt, och uppdragen att stärka kunskapsunderlagen om vaccinationer för äldre visar att frågan har fått högre prioritet. Men om målet är att förebygga allvarlig sjukdom måste nästa steg vara större än så.

När vi bygger framtidens förebyggande vård behöver vi komma ihåg att risk inte alltid följer ålder. En person med hjärtsjukdom, kronisk sjukdom eller nedsatt immunförsvar kan behöva samma skydd långt innan pensionsåldern. Därför behöver ett modernt vaccinationsskydd utgå från människors faktiska behov, inte enbart från deras födelseår.

Vaccination som en del av förebyggande hjärt-kärlvård

Detta synsätt får nu starkt stöd på europeisk nivå. I EU-kommissionens Safe Hearts Plan, den första samlade EU-planen för hjärt-kärlhälsa, lyfts vaccination mot luftvägsinfektioner fram som en avgörande förebyggande åtgärd mot hjärt-kärlsjukdom. Det är en viktig signal. Prevention är inte ett sidospår i hjärt-kärlpolitiken. Det är en förutsättning för att den ska lyckas.

När Socialstyrelsen nu tar fram en nationell handlingsplan för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar finns därför ett tydligt tillfälle att omsätta denna insikt i svensk politik. Likt EU-kommissionen bör Sverige inkludera vaccination som en del av det förebyggande hjärt-kärlarbetet. Det skulle skapa en mer sammanhållen vård, där förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling drar åt samma håll.

Nu under oktober – bröstcancermånaden, lyfts betydelsen av tidig upptäckt och förebyggande insatser fram. Gemensamt för hjärtkärlsjukdom och cancer är insikten att de största hälsovinsterna ofta skapas innan sjukdomen uppstår. Vaccination är en del av samma förebyggande tanke: att skydda hälsa innan en infektion leder till ett försämrat hälsotillstånd eller allvarlig sjukdom.

Sverige behöver ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna

Vad vill då Sverige? Om svaret är en friskare befolkning, en mer jämlik vård och ett samhälle med större motståndskraft, ja då behöver ambitionen följas av en sammanhållen struktur. Sverige bör omgående etablera ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna som:

 1) inkluderar både äldre och medicinska riskgrupper,

2) säkerställer jämlik tillgång i hela landet och

3) ger vården förutsättningar att kalla, dokumentera och följa upp.

Vaccination bör samtidigt integreras i relevanta nationella strategier och vårdförlopp, så att prevention blir en naturlig del av patientens vård – inte ett separat erbjudande som riskerar att falla mellan stolarna.

Sverige behöver inte välja mellan att behandla sjukdom och att förebygga den. Men vi måste värdera båda som investeringar. Den politiska viljan finns. Kunskapen finns. Innovationerna finns. Nu är det dags att gå från ord till handling och bygga ett vaccinationsprogram som utgår från människors faktiska behov – genom hela livet. För i en tid när vården står inför stora utmaningar är vaccination fortfarande en av de mest kraftfulla folkhälsoinsatser vi har. Inte för att den behandlar sjukdom, utan för att den hjälper människor att slippa den.

Malin Parkler

VD, Pfizer Sverige och ledamot i Lifs styrelse