X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Fortsatt osäkerhet för Europas läkemedelsindustri efter mellanårsvalet i USA

12 november
Vita huset

Demokraternas seger i mellanårsvalet i USA innebär sannolikt små förändringar på kort sikt för Europas läkemedelsindustri. Osäkerheten kring läkemedelspriser, handelspolitik och investeringar kvarstår, konstaterar Sara Lowemark chef för internationella relationer och EU-frågor på Lif.

Demokraterna har säkrat majoriteten i både representanthuset och senaten efter mellanårsvalet i USA. Det är ett betydande bakslag för presidenten och Republikanerna, vars möjligheter att få igenom ny lagstiftning och budgetpolitik begränsas när den nya kongressen tillträder i januari 2027.

– Samtidigt behåller presidenten ett betydande handlingsutrymme, framför allt inom utrikes- och handelspolitiken. För Europa innebär maktskiftet därför sannolikt inga omedelbara förändringar, säger Sara Lowemark.

Demokraterna får däremot större möjligheter att granska administrationen, stoppa presidentens nomineringar och påverka politiska prioriteringar.

Fortsatt press på läkemedelspriserna

För läkemedelsindustrin innebär valutgången sannolikt inte någon minskad prispress, men den politiska inriktningen kan förändras. Demokraterna kan komma att närmare granska Trumps överenskommelser med läkemedelsföretagen om så kallad Most Favored Nation-prissättning (MFN), som syftar till att sänka amerikanska läkemedelspriser genom att koppla dem till de lägsta priserna i jämförbara länder. De kan i stället driva på för utökade prisförhandlingar inom Medicare. Samtidigt kan finansieringen av forskning och resurserna till National Institutes of Health och FDA få ett starkare politiskt stöd.

– Ambitionen att sänka amerikanska läkemedelspriser har ett brett politiskt stöd. Skillnaderna mellan partierna handlar framför allt om vilka metoder som ska användas, säger Sara Lowemark.

MFN är en del av en bredare handels- och industripolitik där läkemedelspriser, tullar och investeringar kopplas samman. Det skapar osäkerhet för företagen och riskerar att påverka både investeringar och vilka marknader nya läkemedel lanseras på.

För Sverige, med relativt låga läkemedelspriser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara om svenska priser påverkar företagens intäkter på den betydligt större amerikanska marknaden.

Europas konkurrenskraftsutmaning kvarstår

Båda de amerikanska partierna vill stärka den inhemska läkemedelsindustrin, minska strategiska beroenden och pressa läkemedelspriserna. Konkurrensen mellan USA och Europa om forskning, investeringar och läkemedelsproduktion lär därför bestå, oavsett maktfördelningen i kongressen.

– Valresultatet förändrar inte de grundläggande utmaningarna. Risken att MFN-politiken försämrar tillgången till nya läkemedel i Sverige kvarstår, liksom osäkerheten för företagen och Europas konkurrenskraftsutmaning. Därför behöver Sverige och Europa fortsätta arbetet med att stärka förutsättningarna för forskning, innovation och patienters tillgång till nya behandlingar, säger Sara Lowemark.

Foto på kontaktpersonen
Sara Lowemark Chef internationella relationer

Chef internationella relationer