Viktiga forskningsinfrastrukturer får mer långsiktig finansiering
Vetenskapsrådet ska få möjlighet att finansiera forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse i upp till tio år istället för dagens sex. Med det hoppas regeringen kunna skapa den långsiktighet som Sveriges forskningsaktörer efterlyst, bland annat Lif. Särskilt infrastrukturen MAX IV är aktuell för längre finansiering enligt utbildningsminister Mats Persson.
Forskningsinfrastrukturerna är en viktig del i det svenska life science-systemet och skapar förutsättningar för läkemedelsforskning och medicinsk innovation. Hos bland annat MAX IV, Scilifelab och ESS får akademi och företag tillgång till avancerad teknologi och spetskompetens i internationell toppklass.
Näringslivet måste få enklare tillgång till forskningsinfrastrukturerna
Längre finansieringsperioder ger infrastruktur bättre förutsättningar att utvecklas och verka, säger Lifs Frida Lundmark samtidigt som hon vill se fler satsningar.
– För att tillvarata den fulla potentialen krävs en organisering som kan svara upp mot näringslivets behov av effektiva och förutsägbara administrativa processer så att tillgången till dessa excellenta, högteknologiska infrastrukturer blir enklare för forskande läkemedelsföretag.
Forskningsinfrastrukturer som Scilifelab är värdefulla för forskande läkemedelsföretag men möjligheten att använda dem begränsas ofta av tidskrävande processer för att skriva avtal, och bristen på en nationell strategi för samarbete med näringslivet gör det ännu svårare. Det leder till att viktiga forskningssamarbeten i stället förläggs till andra länder, vilket påverkar Sverige som innovationsland.
Vikten av långsiktig finansiering för hälso- och sjukvårdsnära infrastrukturer
Frida Lundmark hoppas också på att de hälso- och sjukvårdsnära infrastrukturerna får ett bättre stöd.
– För forskande läkemedelsföretag är infrastrukturer som Genomic Medicine Sweden, Biobank Sverige och ATMP-centra betydelsefulla för att forska fram nya innovativa behandlingar och implementera dem i hälso- och sjukvården. Att säkerställa att också denna typ av infrastrukturer kan få en långsiktig finansiering är viktigt. De ger unika möjligheter för utveckling av ny diagnostik och behandling.
De får inte glömmas bort i det arbete för att stärka svensk innovations- och konkurrenskraft inom Life Science som just nu görs på nationell nivå, konstaterar Frida Lundmark.
Regeringsarbetet 2024 påverkar framtiden för svensk life science
Under 2024 pågår ett antal statliga utredningar och initiativ som kommer få stor inverkan på svensk life science. Forsknings- och innovationspropositionen bereds, den nationella life science-strategin ska uppdateras och Forskningsfinansieringsutredningen föreslår ett nytt sätt att organisera och finansiera forskning med ett större fokus på samhällsnytta och faktisk utveckling och implementering av innovationer.
– Läkemedelsföretagens forskning och utveckling har en viktig roll i att adressera de stora samhällsutmaningarna inom hälso- och sjukvården men även generellt inom svensk ekonomi – branschen är en av landets basnäringar. Men forskningsinfrastrukturerna måste riggas för att ges förutsättningar att bidra till det, och näringslivet kan bistå i en sådan vidareutveckling, säger Frida Lundmark.
Därför rekommenderar Lif att den nya myndigheten för strategisk forskning, med sin inriktning på starkare samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer, som föreslås av Forskningsfinansieringsutredningen får i uppdrag ansvara för det. Det hjälper också till att säkra Sveriges position inom life science internationellt.
Relaterat innehåll
Läs om Lifs remissvar till Forskningsfinansieringsutredningen
Läs om Lifs inspel till Forsknings- och innovationspropositionen