Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.
EU-kommissionen föreslår flera åtgärder som syftar till bättre hantering på EU-nivå när det uppstår brist på vissa läkemedel. Det är ett mycket allvarligt globalt problem som måste lösas. Lif anser dock att konsekvenserna av lagförslagen behöver analyseras.
Ibland uppstår brist på ett läkemedel i ett eller flera EU-länder, och ibland råder brist inom hela unionen på ett visst läkemedel. Läkemedelsbrister är ett ökande globalt problem och det behöver lösas gemensamt av alla parter.
Lif: Samverkan behövs vid läkemedelbrister
Läkemedelsbrister uppstår av en mängd olika orsaker. Det är ett globalt problem som kräver nära och förtroendefull samverkan mellan alla aktörer, på nationell nivå och på EU-nivå. Då kan vi bli bättre på att praktiskt hantera de brister som kommer att uppstå.
Förslagen från EU-kommissionen för att minska problemet med bristsituationer behöver analyseras djupare framöver. Det gäller hur de ska ses gentemot de nationella åtgärder som olika länder infört och vilka praktiska konsekvenser förslagen får.
EU-kommissionens förslag för att säkra tillgången till läkemedel
Bättre överblick över bristsituationer
EMA har i och med de brister på viktiga läkemedel som uppstod under coronapandemin fått mandat att förbättra samordning och hantering av brister på läkemedel i samband med krissituationer. Nu lägger EU-kommissionen fram flera förslag som syftar till att EMA och nationella myndigheter ska ha en kontinuerlig bättre överblick av aktuella bristsituationer. Ett förslag är att företag ska ta fram planer för alla läkemedel som tydliggör hur eventuella brister ska åtgärdas. Ett annat är att läkemedelsföretag ska rapportera till myndigheter sex månader innan en eventuell brist kan uppstå för ett läkemedel.
Krav att alltid kunna leverera kritiska läkemedel
EU ska även upprätta en lista över särskilt kritiska läkemedel, som alltid måste finnas tillgängliga för hälso- och sjukvården i medlemsländerna. Företag som marknadsför ett sådant läkemedel kommer att åläggas särskilda krav på att säkerställa kontinuitet och leveranssäkerhet.
Beredskapslager
Vidare ska EU-kommissionen ha befogenhet att stärka läkemedelsförsörjningen, exempelvis via krav på att upprätta beredskapslager.
I dag hanteras bristsituationer främst på nationell nivå. I Sverige har vi sedan länge ett robust distributionssystem med få och stora distributörer. Det underlättar för lagerhållning och överblick vilket exempelvis var till stor fördel under coronapandemin.
Läkemedelsbrister har många orsaker
Det finns många skäl till att brister kan uppstå längs hela kedjan i en helt globaliserad bransch.
Ett läkemedelsföretag kan exempelvis få produktionsproblem som medför att stora batcher av ett läkemedel måste kasseras.
Det kan råda global brist på aktiv substans, eller så kan det oväntat bli mycket hög efterfrågan på ett enskilt läkemedel. Det senare hände exempelvis under pandemin.
Ytterligare en anledning är att aktörer i alla led håller allt mindre lager av ekonomiska skäl. Det medför en ökad känslighet för störningar.
En bristsituation för ett läkemedel kan ofta lösas genom en annan förpackningsstorlek, en annan styrka eller ett alternativt likvärdigt läkemedel som kan användas. Men att ett läkemedel är slut på apoteket väcker alltid oro hos patienter och skapar ofta praktiska problem som exempelvis införande av en ny rutin i vården.
Läkemedelsförsörjning
En stabil läkemedelsförsörjning är centralt för hälso- och sjukvården. Lif och våra medlemsföretag är några av de aktörer som säkerställer distributionen och produktionen av läkemedel så att patienterna kan känna sig trygga i att de kommer att få den behandling de behöver. Även om ett visst läkemedel kan ta slut tillfälligt finns i de flesta fall ett likvärdigt alternativ att tillgå och flera aktörer, däribland Lif, samverkar för att minska problemen med restnoterade läkemedel.
