Den europeiska offentliga och privata hälso- och sjukvårdssektorn kan bara möta framtida utmaningar och möjligheter med anställda som har rätt kompetens. Likaså behöver industrin de vassaste förmågorna för att stärka Europas konkurrenskraft globalt.
Redan idag råder kompetensbrist i branschen och den har ett löpande behov av kvalificerad arbetskraft, inklusive inom bioteknik, data och regulatoriska processer. Behovet kommer bara att öka. I kombination med kommande stora pensionsavgångar utmanas tillväxten och konkurrenskraften i EU:s läkemedelssektor än mer.
För att kunna erbjuda unionens alla medborgare kvalitativ vård måste EU satsa på fler digitala verktyg, kompetenshöjning och fortbildning av sjukvårdspersonalen. Då blir Europas hälso- och sjukvårdssystem starkare och kan dessutom enklare genomföra den digitala transformation som behövs för att klara kompetensförsörjningen och dra nytta av den tekniska utvecklingen.
Life science-företagens behov måste säkras genom investeringar i utbildning och fortbildning, särskilt inom STEM (science, technology, engineering and mathematics). Det är inte bara kritiskt för sektorns innovations- och konkurrenskraft utan också för den bredare ekonomiska tillväxten och den gröna omställningen inom EU.
Men fler åtgärder krävs. För att ytterligare stärka kompetensförsörjningen inom både sjukvård och industri måste EU förbättra den fria rörligheten för arbetskraft inom unionen så att företag enklare kan rekrytera nödvändig kompetens från andra medlemsländer och tredje land. Det är avgörande för att fylla dagens och morgondagens stora behov
Den 9 juni röstar svenskarna i Europaparlamentsvalet 2024. Resultatet kommer att få stor effekt på samhällsutvecklingen, bland annat inom folkhälsa och ekonomi. För det som händer i EU har en direkt inverkan på Sverige. Där stiftas många av våra lagar och dit går majoriteten av vår export.
Chef internationella relationer