Näringslivets roll för Sveriges försörjningsberedskap diskuterades på seminarium

Civilförsvaret ska återuppbyggas och arbetet pågår för fullt. Idag ansvarar privata aktörer för ett antal kritiska samhällsfunktioner. Hur kan näringslivets försörjningsberedskap stärkas på bästa sätt? Pär Malmberg, ansvarig för den pågående Utredningen om stärkt försörjningsberedskap berättade under ett seminarium hos SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) om arbetet och de lärdomar de utvunnit så långt.

Samtalet handlade bland annat om produktionskapaciteten kan upprätthållas i kristid och hur näringslivet ska integreras i den nationella beredskapsplaneringen.

Finansieringen av läkemedelsbranschens beredskapsåtgärder

En fråga rörde vem som ska finansiera lagerhållningen av nödvändiga varor som läkemedel. Förslag från en annan utredning (Utredningen om en nationell samordning av försörjningsberedskapen) som skulle kunna tolkas som att huvudsakligt ansvar för finansiering skulle falla på företag för exempelvis lagstadgad lagerhållning och liknande beredskapsåtgärder väckte oro när de lades fram i augusti 2023. Lif pekade på risken att det skulle försvaga den svenska läkemedelsförsörjningen.

– Vi anser att det är skäligt att staten kompenserar det privata näringslivet för de insatser som görs för att bygga svensk beredskap. Det är inte bara en fråga om vad som är rättvist och rimligt, deras förslag kan dessutom leda till brist på läkemedel, sade Lifs expert på läkemedelsförsörjning Bengt Mattson då.

Pär Malmberg gjorde en annan tolkning av den princip som låg till grund för förslaget:

– Det är inte orimligt att tänka sig att kostnader för åtgärder som näringslivet inte har någon kommersiell eller ekonomisk nytta av, i huvudsak bör bekostas av det offentliga, sade han.

Malmberg lyfte bland annat konceptet kontrakterad leverans för beredskap där näringslivet får betalt för att tillhandahålla sina varor. Säkerhetslager skulle å andra sidan kunna bekostas av slutanvändaren, till exempel hälso- och sjukvården.

Uppbyggnad av produktionskapacitet och lagerhållning

Bengt Mattson, som lyssnade på seminariet, säger att resonemanget är i linje med Lifs uppfattning. Han är också positiv till diskussionen om hur företagens produktionskapacitet ska kunna upprätthållas under krig och kris.

– Läkemedelsföretagen måste både kunna fortsätta tillverka sina vanliga produkter och ha möjlighet att ställa om till produktion av kritiska läkemedel som behövs akut i samhället. Det är viktigt att de får ekonomiskt och praktiskt stöd för en sådan omställning. Personalen måste också kunna fortsätta arbeta och inte krigsplaceras någon annanstans.

Annars är den viktigaste insatsen att gränserna hålls öppna för import av insatsvaror till produktionen och för att upprätthålla läkemedelsleveranserna – enbart lagerhållning är inte nog.

Seminariet tog även upp Finland som en potentiell modell för Sverige att inspireras av, med tanke på deras framgångsrika samordning av offentliga och privata insatser för nationell beredskap.