Läkemedelsverket har kartlagt Sveriges kapacitet att producera läkemedel i kristid

Läkemedelsverket har haft regeringens uppdrag att kartlägga svensk och nordisk produktionskapacitet för läkemedel som en del i arbetet med att stärka svensk beredskap.

Undersökningen visar att Sverige har en relativt bred läkemedelsproduktion med 61 produktionsanläggningar för läkemedel och 12 för tillverkning av aktiva substanser, vilket placerar oss som tvåa i Norden efter Danmark. Läkemedelsföretagen vill dessutom gärna bidra till den nationella beredskapen och har kapacitet att tillverka många av de läkemedel som är nödvändiga vid kris och krig.

Utmaningar för Sverige vid beredskapstillverkning av kritiska läkemedel

För robust tillgång till läkemedel krävs att Sverige är väl förberett för beredskapstillverkning av kritiska produkter. Detta innebär allt från klassning av företag som samhällsviktig verksamhet till krigsplacering av personal och upprättande av beredskapsavtal. Det är fullt genomförbart men Sverige har ändå inte möjlighet att bli helt självförsörjande.

Eftersom läkemedelsproduktionen är starkt beroende tillgång till bland annat el, internet, transporter och personal konstaterar Läkemedelsverket att beredskapstillverkning bara är att alternativ när lagerhållning inte fungerar.

Lif har hjälpt Läkemedelsverket med undersökningen och diskuterat möjligheterna till självförsörjning av läkemedel. Bengt Mattson, sakkunnig inom beredskapsfrågor på Lif, kommenterar potentialen att tillverka kritiska läkemedel nationellt:

– Sverige har inte kapacitet till en heltäckande tillverkning av produkterna på listan över kritiska läkemedel. Vi är fortsatt beroende av att kunna importera mediciner och även insatsvaror. Och om det ska sättas upp avtal för att företag vid behov ska ställa om sin produktion eller göra liknande insatser för svensk beredskap måste man säkerställa att det inte snedvrider konkurrensen.

Både beredskapsproduktion och lagerhållning krävs för läkemedelsförsörjning i kristid

Beredskapsproduktion är ett alternativ till lagerhållning och de två insatserna kan kombineras, säger Bengt Mattson.

– Men det kräver eftertanke. Det bästa är att hantera extra lager i det normala lagerhållningsflödet, samtidigt som vi ser till att ha kapacitet till beredskapstillverkning. Men det måste kombineras med en fortsatt öppen handelszon i EU vid krissituationer.

Nordisk samverkan för god beredskap

Bengt Mattson säger också att Norden bör samverka kring beredskapsproduktion, något som Läkemedelsverket pekar på i sin rapport. Det pågår ett samarbete mellan de nordiska länderna för att kartlägga produktionsförmågan av viktiga läkemedel men det har hittills inte lett till någonting konkret. Övriga Norden har ännu inte genomfört en lika omfattande kartläggning som Sverige.

Läkemedelsverket föreslår ett samordnat nordiskt uppdrag kring läkemedelsförsörjning vid kris och krig med särskilt fokus på läkemedel som är kritiska för regionen, till exempel smalspektrumantibiotika. En gemensam nordisk marknad skulle öka attraktiviteten för större läkemedelsproducenter när det gäller beredskapstillverkning.

Lif bidrar till MSB:s försörjningsanalys för sjukvårdens beredskap

Läkemedelsbranschen är viktig för svensk beredskap och en fungerande sjukvård i kris- och krigstid. Regeringen bedriver flera parallella insatser för att stärka Sveriges försörjningsförmåga och arbetet lyftes bland annat under Folk och försvar. MSB ska närmast genomföra en försörjningsanalys där läkemedel och sjukvårdsprodukter är först ut. Där kommer Lif att bidra med kunskap.

– Att tillhandahålla läkemedel för en hållbar, fungerande sjukvård i perioder av kris är ett uppdrag Lif och företagen tar på största allvar och vi är glada att regeringen värdesätter vår unika kunskap om branschens produkter och distributionsvägar.