En nationell digital infrastruktur kan lyfta sjukvården och hela Life Science-sektorn

Vid ett rundabordssamtal med den nationella samordnaren Tomas Werngren var Lifs expert på e-hälsa Gunilla Englund med och diskuterade hur näringslivets aktörer inom digital teknik, vård och Life Science kan bidra till skapandet av infrastrukturen. Övriga deltagare var Peter Kjäll från TechSverige, Jesper Olsson från Swedish MedTech och Daniel Forslund från Vårdföretagarna. 

En nationell digital infrastruktur kommer vara en grundförutsättning för den utveckling inom hälso- och sjukvården som Sverige vill se, säger Gunilla Englund efter samtalet. Det är absolut avgörande för att klara exempelvis den kompetens- och resursbrist vården står inför. Alla måste kunna jobba på ett mer effektivt sätt. 

– Det handlar till exempel om att relevant information för att möjliggöra patientsäker och effektiv behandling ska vara tillgänglig oavsett vårdaktör. 

– Att hälsodata kan delas nationellt underlättar samarbetet mellan olika aktörer inom hälsa och sjukvård: patienterna, regionerna, de privata vårdgivarna, tillverkare av medicinteknik och läkemedelsföretag. Det kräver nationella spelregler och en gemensam infrastruktur.

Mats Nilsson utreder genomförande och anpassning till EHDS

Utöver den nationella samordnaren har Mats Nilsson, ställföreträdande gd för Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, fått regeringens uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som gör en sådan nationell infrastruktur möjlig. Han ska tillsammans med två heltidsmedarbetare också ta fram förslag som är kopplade till den kommande EU-förordningen om en gemensam EU-struktur för hälsodata, EHDS. Den här förordningen fokuserar även på så kallad sekundär användning av hälsodata – att forskare och Life Science-bolag ska kunna ta del av anonymiserad data för att utveckla till exempel precisionsmedicin.

– Det är ett väldigt handfast uppdrag där vi redan i mars ska lägga fram beräkningar för kostnaden för genomförandet. Ytterligare en delleverans av uppdraget kommer den första juni där vi ska presentera hur det hela ska se ut rent organisatoriskt – då ska vi föreslå en eller flera aktörer, säger Mats Nilsson till mediekanalen Life-time.se.

Mats Nilssons utredningsgrupp ska slutredovisa uppdraget i januari 2026, då ska även de rättsliga förutsättningarna för själva infrastrukturen och förslag för kopplingen till den nya EU-förordningen EHDS vara på plats.

Läkemedelsföretagen behöver en infrastruktur som kan stärka utveckling av nya behandlingar 

Läkemedelsbranschen har, precis som de andra aktörerna i hälso- och sjukvårdssystemet, sina specifika krav på den digitala infrastrukturen. 

– För läkemedelsbranschen kräver till exempel all läkemedelsanvändning att man har koll på information om patienten och om produkterna, berättar Gunilla Englund. Infrastrukturen kan underlätta det. Vi vill ju få in ännu bättre läkemedel i sjukvården – individanpassade behandlingar eller det man kallar precisionsmedicin. Det ökar kraven på att användningen av data från vården av patienterna ska fungera. 

När det gäller företagens möjlighet att ta fram helt nya eller bättre behandlingar, kanske för sjukdomar där det idag inte finns särskilt bra behandlingsalternativ, säger Gunilla Englund att de forskande läkemedelsföretagen måste få tillgång till hälsodata för att kunna utveckla de produkterna. 

– Det krävs för forskning, utveckling och kliniska studier. Dessutom behövs det i arbetet med att få ut läkemedlet för faktiskt användning i svensk sjukvård och för att sedan följa upp både effekt och säkerhet. 

Viktigt att läkemedelsföretagens behov och kunskap inom digitalisering tas tillvara  

Att läkemedelsbranschen är med och bygger den nationella digitala infrastrukturen för svensk sjukvård är viktigt. Företagen har behov och kunskap som måste tas med i arbetet för att uppnå en sjukvård där e-hälsa och digital teknik driver kvaliteten och utvecklingen framåt. 

Det är de som vet vilka data som behöver dokumenteras för läkemedelsbehandlingar, säger Gunilla Englund och påpekar att man också måste tänka långsiktigt och verkligen kunna ha en modern svensk sjukvård som ligger långt fram:  

– Läkemedelsföretagen är avgörande för att systemet när det väl är på plats ska kunna utvecklas i takt med de nya behandlingsmetoder, vårdprocesser och tekniska framsteg som kommer. 

Näringslivet, staten och regionerna måste samarbeta om infrastrukturen ska skapa rätt förutsättningar för sjukvård och medicinsk innovation 

Att infrastrukturen måste tas fram i samarbete med näringslivet och inte enbart vara ett uppdrag för staten och regionerna är tydligt. De kommer i stor utsträckning vara utförare och leverantörer av uppbyggnaden – där finns teknikproducenterna och användarna:  

– Om Sverige vill ha digitala lösningar i världsklass kommer vi behöva använda oss av stora, globala företag som har kompetensen och den bästa tekniken, fastslår Gunilla Englund. Näringslivets perspektiv behövs för att rigga arbetet så att företagen kan komma in och jobba utifrån rätt förutsättningar.