Satsning på nationell digital infrastruktur skapar förutsättningar för innovation

Behovet av en nationell digital infrastruktur har länge förts fram av flera olika aktörer inom hälso- och sjukvårdens ekosystem. När standarder saknas blir patientens vårdhistorik inlåst i separata system, vilket får stora konsekvenser i form av onödiga risker för felbehandling, bristande kontinuitet samt försämrade förutsättningarna att forska, utveckla och använda nya läkemedel och medicintekniska lösningar.

Nu står det klart att regeringen avsätter 341 miljoner kronor över tre år för en nationell digitalisering av vården. 77 miljoner kronor för 2024, 123 miljoner för 2025 och 141 miljoner kronor för år 2026.

– En viktig och nödvändig satsning. Genom att ta ett helhetsgrepp och vidareutveckla den digitala infrastrukturen i vården skapas förutsättningar för en innovativ utveckling där patientsäkerheten är i fokus, och en modern hälso- och sjukvård som är attraktiv för life science-företag att investera och verka i, säger Johan Färnstrand, vd för Lif.

För att lösa detta historiska infrastrukturbygge för hälsodata, skapa en bred acceptans om färdplanen och enas om ett arbetssätt har Lif, tillsammans med andra branschorganisationer inom hälso- och sjukvård och teknik, lyft att byggandet av en nationell digital infrastruktur för hälsodata kräver en särskild samverkansform.

– Utvecklingen av vårdens infrastruktur är ett enormt och komplext infrastrukturprojekt där alla krafter behövs. För att fokusera den kraft som behövs ser vi en värdeskapande förhandlingsmodell som nyckeln till ett lyckat införande där vi bygger infrastrukturen tillsammans mellan stat, regioner, kommuner akademi och näringsliv, säger Gunilla Englund, sakkunnig digitalisering på Lif.

Läs debattartikel om vikten av en särskild förhandling i Göteborgs-Posten samt branschgemensamt förslag till en nationell digital infrastruktur.