Regeringens insatser mot bristen på penicillin kommer få effekt

För närvarande råder brist på penicillinet Kåvepenin och situationen förväntas bli värre under hösten. Tillgången till äldre antibiotika är generellt ett bekymmer och ett arbete pågår för att åtgärda problemet. Regeringen har satt in flera åtgärder. Dels ska man undersöka en ny ersättningsmodell för äldre antibiotika där man betalar företagen för att få en garanterad tillgång, inte för antalet sålda förpackningar. På så sätt kan man bygga ett buffertlager. Parallellt utreds högre priser på antibiotika så att Sverige kan konkurrera om produkterna som även resten av världen efterfrågar.

Insatserna mot läkemedelsbrist bidrar också till minskad antibiotikaresistens

Lifs expert Bengt Mattson säger att de två insatserna är bra och om de realiseras kommer de att få en positiv effekt på både läkemedelsförsörjningen och arbetet mot antibiotikaresistens.

– När vi tittar på anledningen till att läkemedel restanmäls eller att en faktisk brist uppstår ser vi att konjunkturläget gör att Sverige får svårt att konkurrera med andra länder om läkemedel. Dessutom har efterfrågan ökat globalt. Att höja priserna på äldre antibiotika, vilket bland annat möjliggörs genom justering av de så kallade takpriserna, åtgärdar en del av problemet. 

En ny ersättningsform för äldre antibiotika ska säkra tillgången

Förslaget om en ny ersättningsform (även kallad Netflixmodellen) kommer också säkra den viktiga tillgången till äldre antibiotika eftersom det med dagens system kan bli en ren förlustaffär att sälja produkterna. Det är kritiskt för att motverka såväl läkemedelsbrist som antibiotikaresistens, säger Bengt Mattson.

– Det är viktigt att kunna använda dessa smala antibiotikapreparat som är avsedda för en viss typ av infektioner och inte tvingas sätta in bredare sorter som slår mot många olika typer av bakterier eftersom det spär på resistensutvecklingen och riskerar att antibiotikan blir verkningslös.

Därför är det brist på Kåvepenin

Bengt Mattson påpekar dock att varje bristsituation har sin specifika kombination av orsaker.

– När det gäller Kåvepeninbristen är till exempel huvudskälet till svårigheten att möta efterfrågan att flera av de övriga leverantörerna av samma eller jämförbara penicillin har slut i sina lager, och att det blir svårt för företaget att kortsiktigt täcka upp för hela det marknadsbehovet.

Enligt Läkemedelsverket kommer det finnas olika styrkor, förpackningsstorlekar och beredningsformer av penicillin som Kåvepenin och andra typer av antibiotika under hösten och vintern även om det kan ställa till med besvär för den enskilda patienten som exempelvis måste få ett annat recept eller gå till olika apotek. Information om vilka apotek som har det aktuella läkemedlet i lager finns på Fass.se.

Gobala faktorer påverkar läkemedelsförsörjningen

Läget i omvärlden är bekymmersamt med stora utmaningar för läkemedelsproducenter. Kriget i Ukraina och pandemins effekter ökar produktionskostnaderna, minskar tillgången till komponenter och skapar störningar i de globala leveranskedjorna. Bengt Mattson tror att utmaningarna inom läkemedelsförsörjning kommer kvarstå under en längre tid.

– Vi behöver arbeta på flera fronter och det pågår viktiga samarbeten och myndighetsuppdrag som kommer att få effekt och bland annat leda till en bättre bild av tillgång och efterfrågan samt ytterligare förstärkt samverkan. Det krävs också globalt samarbete. I ett bredare perspektiv måste vi säkra frihandel och motverka protektionism.

Sveriges möjligheter att tillverka egen antibiotika

Det pågår också undersökningar av Sveriges förmåga att tillverka kritiska läkemedelskomponenter och bli mer självförsörjande. Bengt Mattson säger att det vore klokt att titta på möjligheterna att bygga en nordisk produktionskapacitet inom smalspektra-antibiotika som är så kritiskt för att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens.

– De produkterna har en liten marknad eftersom resistensläget är så problematiskt i många länder utanför Norden att de ofta inte kan användas där.