Samverkan kring läkemedelsförsörjning

Coronapandemin har medfört kraftigt ökade behov av läkemedel i drabbade länder, framför allt läkemedel som används inom intensivsjukvården. Läkemedelsföretagen har ökat sin produktionskapacitet för att möta dessa ökade behov, och i Sverige har en struktur för nationella inköp av läkemedel av central betydelse för intensivsjukvården införts.

Coronapandemin medför stora påfrestningar på sjukvårdssystemen i alla drabbade länder. Den 8 april betecknades tillståndet vara allvarligt eller kritiskt för ungefär 48 000 covid-19 patienter över hela världen, enligt en sammanställning på hemsidan Worldometer, som bygger på officiell statistik från länderna. Och i takt med att alltfler coronasmittade patienter med covid-19 vårdas inom intensivsjukvården ökar behoven av ett antal läkemedel som används för att vårda svårt sjuka. Det ger också större behov av en välfungerande läkemedelsförsörjning för att trygga leveranser till sjukhusen.

Det finns inget land i världen som är självförsörjande när det gäller läkemedel. Forskning och utveckling, tillverkning och distribution av läkemedel är helt globaliserade processer. När ett stort antal länder plötsligt drabbas av en pandemi medför det stora påfrestningar för läkemedelsförsörjningen. När coronaviruset började sprida sig och efterfrågan på många intensivvårdsläkemedel ökade ställde läkemedelsföretag om sina tillverkningsanläggningar för att anpassa och öka produktionen.  

EU vill se ansvarstagande

Men trots att läkemedelsföretag prioriterat kritiska läkemedel och ökat sin produktion finns risk för tillfälliga bristsituationer. Den europeiska branschorganisationen för läkemedelsföretag, Efpia, har varnat för skyhög efterfrågan från många länder på ett stort antal läkemedel, framför allt intensivvårdsläkemedel och läkemedel som tagits fram mot andra sjukdomar men som anses kunna lindra effekterna av covid-19. LIF stödjer Efpias uppmaning till EU-kommissionen att agera mot länder inom EU som strävar efter att under rådande pandemi bygga upp egna lager av läkemedel. Många länder har också infört restriktioner som försvårar transporter av läkemedel över landsgränser.

EU-kommissionen ser mycket allvarligt på den rådande situationen och vill se ett större mått av solidaritet och ansvarstagande i medlemsländerna. Kommissionen har tagit fram nya riktlinjer där medlemsländerna uppmanas att bland annat ta bort restriktioner som hindrar distribution av läkemedel, och att vidta åtgärder mot hamstring.

Företag fokuserar på leveranser

Läkemedelsföretagen i Sverige har i den situation som råder tagit ett stort ansvar för att möta de ökade behoven av läkemedel. Såväl inom slutenvård som öppenvård har behoven av läkemedel ökat kraftigt i Sverige sedan smittspridningen inleddes. Företagen lägger stora resurser på att klara alla leveranser trots de störningar som finns i distributionssystemen på grund av coronakrisen.

I Sverige är det läkemedelsdistributörer, framför allt företagen Tamro och Oriola, som på läkemedelsföretagens uppdrag lagerhåller läkemedel. Det är så kallade omsättningslager, som syftar till att möta det behov som finns vid normal förbrukning i Sverige. Läkemedelsdistributörerna levererar alla läkemedel direkt till apotek och till hälso- och sjukvården, som inte själva lagerhåller läkemedel mer än för några dagars förbrukning.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nu tillsammans med regionerna inlett ett samarbete kring en process för nationella inköp av vissa läkemedel av central betydelse, framför allt intensivvårdsläkemedel, kopplade till covid-19. Den så kallade fyrlänsgruppen (Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland) har getts i uppdrag att köpa in dessa läkemedel för nationellt behov, enligt en särskilt framtagen lista. Inköpen görs av en av regionerna i fyrlänsgruppen från respektive läkemedelsföretag. Läkemedelsdistributörerna Tamro och Oriola ska som ett led i samarbetet bistå med sin bedömning av lagernivåerna för dessa läkemedel.

Syftet med samarbetet och inköpsstrukturen är inte att Sverige ska bygga upp ett stort lager av dessa läkemedel mitt under rådande pandemi, utan att skapa en buffert för att täcka det ökade behovet av vissa läkemedel av central betydelse för vården av patienter med covid-19.

Diskussion om framtida lagerhållning

Sverige har sedan länge avvecklat de beredskapslager av läkemedel som fanns i händelse av krig eller nationell kris. Det har under lång tid förts en diskussion kring hur Sverige kan öka hälso- och sjukvårdens beredskap inför allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. En statlig utredning, Hälso- och sjukvård i det civila försvaret, ska i september nästa år lägga fram en slutrapport om hur Sveriges beredskap vad gäller hälso- och sjukvård, läkemedel och medicinteknik kan förbättras. I ett delbetänkande redovisas utredningens analys till inriktning för hälso- och sjukvården. Delbetänkandet ska utgöra ett underlag inför regeringens försvarspolitiska proposition som läggs fram hösten 2020.

LIF anser att det i framtiden bör finnas lagerhållning i Sverige av viktiga läkemedel som det offentliga ansvarar för som en del av samhällets krisberedskap. Att utforma ett system för sådan lagerhållning, som inkluderar hur lagerhållningen kan hållas uppdaterad i takt med medicinsk utveckling, kräver omfattande utredningsarbete och överväganden. Därför måste frågan om läkemedelslager, och eventuellt även så kallad tillverkningsberedskap för ett fåtal särskilt viktiga läkemedel, ses ur ett längre tidsperspektiv.

Uppdaterad: 9 april