Vaccin i ständigt fokus

19 maj

Vaccin mot coronaviruset står i fokus just nu, men parallellt pågår ett långsiktigt arbete i läkemedelsbranschen som täcker hela vaccinområdet. Det handlar bland annat om att öka förståelsen för vacciners värde för folkhälsan och se till att fler sjukdomsfall kan förebyggas systematiskt. LIFs Expertnätverk vaccin driver de frågorna året runt – här ger ordförande Per Öhlén en inblick i arbetet.

Per Öhlén är ansvarig för läkemedelsföretaget Sanofis vaccindivision Sanofi Pasteur i norra Europa sedan tre år men har arbetat på bolaget i nästan två decennier. Nyligen tog han dessutom över posten som ordförande för LIFs Expertnätverk vaccin, som arbetar för att på olika sätt säkra tillgången till vaccinationer för barn och vuxna i Sverige. Som ordförande kommer han att leda arbetet med gruppens övergripande mål: att vaccinering ska vara en hörnsten i det preventiva hälsoarbetet i Sverige, för alla åldrar i befolkningen.

– Det handlar om att arbeta för att både individer och samhället ska förstå och vara villiga att betala för vaccinernas bidrag till förbättrad folkhälsa och att verka för en effektiv struktur, god försörjning och fungerande uppföljning av vacciner. Det handlar också om att öka förståelsen för vacciners värde hos allmänheten och bidra till minskad vaccinationsskepticism i samhället. Oron kan bland annat minskas genom att människor förstår värdet av individ versus flockimmunitet, något som är extra aktuellt i dessa dagar. Genom vaccination undviker man inte bara att själv bli smittad utan hjälper också till att skapa den flockimmunitet som skyddar personer som av olika skäl inte kan vaccineras.

Många vaccinfrågor blir extra relevanta under pandemin

Under våren har arbetet färgats av coronapandemin, berättar Per Öhlén.

– Vi försöker sprida kunskap kring det viktiga arbete som pågår hos företagen för att ta fram ett vaccin mot covid-19. Det är också angeläget att ha en dialog med regeringen, Folkhälsomyndigheten och andra ansvariga aktörer kring hur Sverige genom EU kan vara med och dela på risken när det gäller de stora investeringar som behövs för att ta fram och producera ett globalt pandemivaccin. Det krävs enorma investeringar, framför allt för att skala upp tillverkningskapaciteten.

En del av gruppens ständiga frågor blir extra relevanta under pandemin, bland annat är det viktigt att säkra en fortsatt hög täckningsgrad av det nationella barnvaccinationsprogrammet både under och efter coronakrisen. “Det får inte blir några pauser under pandemin, det är otroligt viktigt att vaccinationerna löper på”, säger Per Öhlén och fortsätter:

– En annan sak att säkerställa i relativ närtid är att det i höst måste finnas en struktur och ett ambitiöst mål för att öka täckningsgraden av vaccination mot influensa och pneumokocker hos riskgrupperna. Och vi behöver ett ännu större fokus på de vaccinationerna än tidigare, riskgrupperna är ju i mycket samma som när det gäller coronaviruset. I den situation vi befinner oss i måste vi förebygga så mycket sjuklighet i influensa och lunginflammation som möjligt.

– Utöver det finns mycket att göra för att verka för vaccinering genom hela livet. Efter barnvaccinationsprogrammet finns det inte samma struktur för vaccinering. En konkret sak som behövs är ett regeringsbeslut om särskilda vaccinationsprogram för vuxna. Det finns ett förslag från Folkhälsomyndigheten som legat på regeringens bord sedan 2016. Vi kommer fortsätta att trycka på för att det ska realiseras.

Vaccinmotståndet kräver debatt och fakta

WHO har satt vaccinskepticism på sin topp tio-lista över de största hälsohoten i världen. Antivaccinationsrörelsen har vuxit på senare år och vi ser till exempel åter utbrott av mässling i ett flertal länder. Per Öhlén säger att samhället måste våga ta en debatt om frågan och lyfter myndigheternas och sjukvårdens roll: det är viktigt att de fortsätter att ge bra och lättillgänglig information till allmänheten och förklara värdet av vacciner.

I och med coronapandemin har vikten av vacciner hamnat i strålkastarljuset på ett sätt som saknar motstycke och frågan är vad det haft för inverkan på den allmänna inställningen till vaccination.

– Jag har inte sett några undersökningar eller studier, säger Per Öhlén, men min uppfattning, baserat på debatten, är att värdet av vacciner ökar i samhällets ögon vilket förhoppningsvis har en positiv effekt när det gäller vaccinationsprogrammet generellt och användandet av vacciner för att förebygga sjukdomar.

Sverige behöver ett heltäckande vaccinationsregister

Det är mycket som är bra i Sverige när det kommer till vacciner. Vi har en hög täckningsgrad, bland de bästa i världen, inom barnvaccinationsprogrammet och det åtnjuter generellt ett högt förtroende. Men Per Öhlén säger att det finns saker som kan göras bättre.

– Något som är slående är att vi saknar ett heltäckande vaccinationsregister i Sverige. Som privatperson kan jag idag inte logga in någonstans med mitt bank-id och se vilka vaccinationer jag fått. Men det pågår ett arbete kring ett digitalt vaccinationskort och det välkomnar vi. Ett naturligt steg i detta projekt vore att också se till att det inkluderar ett register, i stil med de kvalitetsregister som finns inom en rad sjukdomsområden, så att man kan utvärdera effekterna av ett vaccin. Det är bra för både individ och samhälle.

– Det finns stor potential för att förbättra vaccinationstäckningen utanför barnprogrammet. Sverige är till exempel långt från WHO:s mål på en 75-procentig täckning för influensa. Vi ligger runt 50 procent för gruppen 65 plus och ännu lägre för övriga riskgrupper. Dessutom finns det inte ens data att mäta täckningsgraden hos övriga riskgrupper.

Per Öhlén påkar också att processen för att ta in ett nytt vaccin i ett nationellt program är svårförutsägbar och icke-transparent när förslaget väl landat hos regeringen för beslut. Där behövs tydligare tidsramar. Som förebild nämner han TLV:s upplägg när de tar beslut om subvention av ett läkemedel.

Utöver jakten på ett coronavaccin, finns det några andra spännande vacciner under utveckling?

– Covid-19 är ju i fokus just nu av förklarliga skäl, det finns ett hundratal vacciner under utveckling. Tittar man längre fram, men i hyfsad närtid, pågår bland annat forskning för att ta fram vaccin mot RS-virus, borrelia och clostridium difficile.

– Sedan pågår ständigt ett intensivt arbete med att försöka förbättra vacciner som redan finns mot olika sjukdomar. Dessutom bedrivs forskning för att få in ännu fler typer av vaccin i olika kombinationsvacciner, där man får en spruta mot flera olika sjukdomar, vilket förenklar för både vården och individen.

Vaccin räddar miljontals liv varje år

WHO har konstaterat att rent vatten är det enda som slår vaccin när det gäller att effektivt förhindra smittspridning. Det är alltså en av våra viktigaste preventiva åtgärder, och siffrorna talar sitt tydliga språk: vaccin räddar årligen två till tre miljoner liv i hela världen.

Har du några exempel på vaccinets roll i kampen mot smittsamma sjukdomar?

– Det tydligaste globala exemplet är att smittkoppor har utraderats från världen. Nästa på tur är förhoppningsvis polio. I Sverige är kikhosta ett tydligt exempel på fördelarna med vaccin. När man slutade vaccinera mot det under några år gick antalet fall upp väldigt mycket och när man införde vaccinet igen gick de ner. Det är anslående.

LIFs Expertnätverk vaccin

Nätverket består av de företag inom LIF som arbetar med vacciner. Gruppen jobbar för att säkra tillgången på vaccinationer för barn och vuxna i Sverige. Bland annat följer nätverket utvecklingen inom vaccinområdet och för en dialog med viktiga aktörer – som myndigheter, politiker och upphandlare – för att uppnå målet om att vaccin ska vara en hörnsten i det preventiva hälsoarbetet i Sverige.

Medlemmarna bistår även LIFs kansli med expertkunskap.