TLVs internationella prisjämförelse - bra underlag inför diskussionerna om Läkemedelsutredningen

18 januari

TLV presenterar för femte året i rad en omfattande rapport där de svenska läkemedelspriserna analyseras i ett internationellt perspektiv. Den är väl värd att läsas av alla som är intresserade av det svenska läkemedelssystemet. Rapporten innehåller även en bra sammanställning av prissättningssystemen i andra europeiska länder och är därför av intressant för alla som vill få en bättre förståelse av den europeiska läkemedelsmarknaden.

Att denna gedigna rapportering är återkommande fyller en viktig funktion då alla aktörer kan förlita sig på att det finns ett gemensamt kunskapsunderlag att basera diskussionerpå. Detta blir av särskild betydelse under 2019 då Läkemedelsutredningens förslag kommer att diskuteras och handläggas.

Svenska priser sjunker i jämförelse

Rapporten visar att Sverige – mätt i bilaterala prisindex för läkemedel utan konkurrens med 19 andra länder - gått ifrån plats fem till plats nio (där plats ett är de högsta priserna) mellan åren 2014 och 2018.

Rapportens metodbeskrivning belyser på ett uttömmande sätt de många utmaningarna med att jämföra priser på läkemedel. En särskild utmaning är att ländernas hantering av läkemedel inom slutenvård eller öppenvård skiljer sig mycket åt för samma läkemedel. Sverige hanterar – efter Slovakien, Tyskland och Nederländerna – störst andel av läkemedlen (74%) i öppenvården vilket kan jämföras med 34 % för Danmark. Det försvårar tolkningen av resultaten eftersom TLVs prisjämförelse bara omfattar läkemedels som förskrivs på recept i öppenvård.

Konkurrens bör vägas mot incitamenten att utveckla nya läkemedel

Årets rapport innehåller en mängd nya mycket intressanta analyser. Det presenteras en prisjämförelse över läkemedlens livscykel som visar att svenska priser är jämförbara med övriga länder för läkemedel som lanserats de senaste åren men för läkemedel som varit på marknaden 5 – 15 år ligger de svenska priserna upp till 15% över genomsnittet för de studerade länderna. Det påpekas att det inte beror på att prishöjningar tillåts i Sverige utan att andra länder på olika sätt konkurrensutsätter läkemedel under patenttiden eller genomför schematiska prissänkningar. Efter patentutgång har Sverige de näst lägsta priserna för utbytbara läkemedel. Allt detta åskådliggörs på ett elegant sätt med livscykeldiagram för alla länder som ingår i rapporten.

LIF ser att styrkan i den svenska prissättningen är att den är värdebaserad under patenttiden och att en mycket effektiv konkurrensen säkerställs efter patentutgång vilket rapporten bekräftar. I och med införandet av trepartsöverläggningar och återbäringsavtal har konkurrensutsättning under patenttiden blivit vanligare. Det är en utveckling som behöver vägas mot fortsatta incitament för företag att utveckla nya läkemedel.

Svag krona påverkar

En annan metodutmaning är valutaeffekten som analyseras ingående i rapporten. Att den svenska kronan för närvarande är svag har en direkt effekt på läkemedelsföretagens möjlighet att lansera nya läkemedel. TLV konstaterar också i rapporten att en uthålligt svag svensk krona över tid kan innebära ett tryck upp på de svenska priserna, både på existerande sortiment och på nya läkemedel. Det finns även analyser som visar hur stor del av prisskillnaderna som beror på pris-, valuta, volym- och sortimentsförändring.

Internationell referensprissättning behöver inte ge lägre priser

Rapporten innehåller jämförelser mellan grupper av länder utifrån hur prissättningssystemet förhåller sig till priser i andra länder. Länder som - liksom Sverige - inte använder sig av internationell referensprissättning har priser som ligger 7 procent över genomsnittet för alla 20 länder vilket kan jämföras med att länder som använder sig av internationell referensprissättning utifrån ett medelvärde i andra länder har priser som ligger 9 procent över genomsnittet. Det presenteras även omfattande subgruppsanalyser för olika grupper av läkemedel som visar att låga svenska priser för cancerläkemedel och immunsuppressiva läkemedel ger den största besparingen (ATC L; ca 100 Msek) och att högre priserna på läkemedel för nervsystemets sjukdomar leder till störst kostnad jämfört med andra länder (ATC N; ca 100 Msek).

Sambandet mellan pris och lanseringstid ska analyseras

Det finns skäl att redan nu se fram emot rapporten 2019 eftersom TLV anger att ”En ytterligare ambition är att göra djupare analyser av tiden det tar för nya läkemedel att lanseras i Sverige från marknadsgodkännande inom EU, och hur det påverkar lanseringspriset. Eftersom länder i Europa i allt högre grad liksom i Sverige har olika typer av rabatter eller riskdelningssystem för läkemedel utan konkurrens är en ambition att kunna fånga även dessa aspekter, åtminstone på ett makroplan.”

TLVs rapport

Karolina Antonov Analyschef

HoS kvalitet och finansiering
Prissättning & Subventionsfrågor
Statistik & RWD

Kontaktperson TLV, Vårdanalys, SBU