Socialstyrelsens prognos för läkemedelskostnadernas utveckling tar inte hänsyn till återbäringen

11 maj

Socialstyrelsen bedömer i sin årliga rapport om läkemedelsförsäljningen att kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen kommer att öka under prognosperioden 2018-2020, med 7,7 procent under 2018 och 7,7 procent under 2019. Det motsvarar en ökning av kostnaden för läkemedel inom förmånen från 23,3 miljarder kronor 2017 till 25,1 miljarder kronor 2018, till 27,0 miljarder kronor 2019 och till 28,4 miljarder kronor 2020. Fler cancerfall till följd av en ökad livslängd och fler nya cancerläkemedel bidrar till en prognostiserad kostnadsökning på cirka 1,4 miljarder kronor under de tre åren.

En nästan lika stor kostnadsökning kan härledas till ökad användning av läkemedel som funnits på den svenska marknaden under många år men där användningen först nu är tydligt rekommenderad. Det gäller användning av orala antikoagulantia, NOAK, där försäljningen förväntas fortsätta att öka 2018 för att sedan plana ut 2019. Sammanlagt prognostiseras en kostnadsökning på cirka 716 miljoner kronor under perioden 2018–2020. Det gäller även icke-insulinläkemedel vid behandling av typ 2-diabetes där förskrivningen förväntas bli mer frekvent och även ske i ett tidigare skede av sjukdomen. Detta förväntas bidra till att kostnaderna ökar med cirka 550 miljoner kronor under perioden 2018–2020.

Under senare år har patentutgångar på biologiska läkemedel bidragit till priskonkurrens inom de kostnadsmässigt största läkemedelsgrupperna för behandling av olika immunologiska sjukdomar. För biologiska läkemedel – till skillnad mot vid generisk konkurrens – sker huvuddelen av besparingen i form av en återbäring till landstingen. Det medför att Socialstyrelsens prognos av bruttokostnaderna överskattar den faktiska kostnadsökningen.

Detsamma gäller kostnaderna för smittskyddsläkemedel som förväntas ökar jämfört med 2017 men sedan ligga på en relativt stabil nivå. Kostnaderna för hepatit C-läkemedlen till listpris förväntas öka från cirka 945 miljoner kronor 2017 till 1,7 miljarder kronor 2020 baserats på att 5 000 patienter behandlas årligen under åren 2018–2019 samt 4 500 patienter under 2020. Samtidigt vet vi att de gällande återbäringsavtalen för dessa läkemedel har ett tak där nettokostnaden per patient är 100 000 kronor.

LIF har inte information om återbäringsavtalens innehåll men den faktiska nettokostnadsökningen kommer att vara betydligt lägre än 7,7 procent.

Tandvårds och läkemedelsförmånsverket har rapporterat att läkemedelsföretagen under 2017 betalade tillbaka 947 miljoner kronor i återbäring utifrån sidoavtal för läkemedel inom läkemedelsförmånen 2017. Det betyder att den faktiska nettokostnaden för läkemedelsförmånen var ca 4 procent lägre än redovisat. De nya avtalen gällande behandling av hepatit C syftar till att ge så många smittade patienter som möjligt behandling och prognosens antagande om antalet behandlade patienter utgår från den förväntade kapaciteten i hälso- och sjukvården.

Om vi antar att läkemedelsföretagen kommer att betala tillbaka lika mycket återbäring som under 2017 och därtill hela den prognostiserade kostnadsökningen för hepatit C skulle den totala återbäringen bli ca 1,7 miljarder kronor under 2018 vilket motsvarar 6-7 procent av den prognostiserade kostnaden för läkemedelsförmånen. En konservativ uppskattning – eftersom det även finns sidoavtal för t.ex. prostatacancerläkemedel – av den faktiska kostnadsökningen mellan 2017 och 2018 skulle då bli 2-3 procent lägre än den prognostiserade dvs. snarare närmare 5 procent än 7,7 procent.