Remissvar God och nära vård: Borttagen uppdelning i öppen respektive sluten vård påverkar läkemedelsområdet

14 november

Läkemedelsutvecklingen har bidragit till att läkemedelsbehandling som tidigare genomfördes i sluten vård idag kan ske polikliniskt eller genom patientens egen vård, t.ex. sker en ökande del av cancerbehandlingen i tablettform. Utifrån denna utveckling – och att vården i ökad utsträckning förväntas bedrivas i hemmet – instämmer LIF i att det inte längre är funktionellt att dela in vården med utgångspunkt i vilken vårdinstitution patienten besöker.

Inför det fortsatta arbetet vill LIF betona betydelsen av en ny organisation analyseras utifrån de regelverk som styr läkemedelsområdet och de behov av förändring som läkemedelsutvecklingen medför. En tydlig samordning mellan förslagen från utredningarna Samordnad utveckling för god och nära vård och Läkemedelsutredningen behövs för att säkerställa effektiv och säker användning av läkemedel på alla vårdnivåer.

LIF har lyft att det behövs en grundlig analys av vilka konsekvenser ett borttagande av begreppen öppen respektive sluten vård skulle få för regelverken som styr läkemedelsförsörjningen och prissättningen av läkemedel. I remissvar till delbetänkandet Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt lyfte LIF behovet av en översyn av regelverket för läkemedelsförsörjningen. Eftersom läkemedelsområdet inte omnämns särskilt i det nu remitterade betänkandet vill LIF återigen lyfta oron för att frågan riskerar att ”hamna mellan stolarna”.

I övrigt framhåller LIF behovet av att förtydliga ansvarsfördelningen och utveckla formerna för fortbildning kring nya läkemedelsbehandlingar. I dagens vårdmiljö och med dagens ersättningsmodeller för primärvården finns ett mycket begränsat – eller i vissa fall nästintill obefintligt – utrymme för kompetensutveckling. En bidragande orsak är den ändring i samverkansreglerna mellan läkemedelsbranschen och SKL som syftat till att tydliggöra arbetsgivarens huvudansvar för personalens fortbildning.

Läkemedelsföretagens information och utbildningsaktiviteter ska därmed ses som ett komplement. Samtidigt har de regulatoriska kraven på att läkemedelsföretag ska tillhandahålla viss information ökat, t.ex. i form av s.k. risk management plans.

LIF understryker också nödvändigheten av att klinisk forskning ses som ett komplement till vårdproduktion. Staten och landstingen/regionerna måste säkerställa att det finns förutsättningar för en forskande primärvård och att företagens kliniska läkemedelsstudier – där vårdens extraaktiviteter finansieras externt av den som initierar prövningen – ses som en självklar del av denna forskning.

Läs hela remissvaret: God och nära vård (SOU 2018:39)