Ökade volymer driver kostnadsutvecklingen för läkemedel

15 augusti

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapport om kostnadsutvecklingen för läkemedel visar ett flertal intressanta siffror och tendenser. Bland annat framträder besparingseffekterna av sidoöverenskommelserna tydligt.

På uppdrag av regeringen följer Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) löpande upp kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen. I juni publicerade de sin rapport. Den innehåller ett flertal intressanta siffror och grafer. Här visas också, till skillnad från i Socialstyrelsens prognosrapport, besparingseffekterna av sidoöverenskommelserna tydligt.

Kostnaderna ökar men dämpas av sidoöverenskommelserna

Under 2018 uppgick kostnaden för receptbelagda läkemedel inom förmånen till 29,3 miljarder kronor, inklusive patientavgifter men oaktat återbäringar. Försäljningen av rekvisitionsläkemedel uppgick till 9 miljarder kronor. Därutöver tillkommer försäljning för läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen, som betalas av det offentliga.

Rapporten visar att totalkostnaden för läkemedel i öppenvården som betalas av det offentliga (förmån och smittskydd) successivt har ökat sedan 2014. Mellan åren 2017 och 2018 ökade kostnaderna med 1,2 miljarder kronor inklusive återbäring och 3 miljarder exklusive återbäring. Intressant att notera är att den återbetalning som företagen gjorde alltså minskade kostnaderna för staten och regionerna med 2,3 miljarder kronor under 2018, och att återbäringarna sedan 2015 reducerat kostnadsökningstakten med 2 procentenheter. En viss dämpning har också skett genom sänkning av de fastställda listpriserna.

LIF ser det som glädjande att TLV nu så tydligt redovisar kostnadsutvecklingen efter att återbäringen är avdragen.

Stor ökning av sidoöverenskommelser

Det är tydligt att vikten av sidoöverenskommelserna ökar varje år. Under 2018 fördubblades antalet överenskommelser till totalt 46. För 2019 prognostiserar TLV dessutom att återbäringen från dessa kommer att stiga ytterligare till cirka 3,2 miljarder kronor.

Ökade volymer driver kostnadsutvecklingen

Det är också intressant att notera att ökningen för läkemedelsförmånen i första hand beror på volymökningar av redan befintliga läkemedel och inte är en följd av en övergång till nya.

I åldersgruppen över 65 år stiger kostnaderna mer än i andra grupper. Det är till stor del en effekt av ökad användning av läkemedel mot prostatacancer och blodförtunnande mediciner.

Läkemedelsgrupper som påverkar kostnadsutvecklingen mest

Kostnadsökningarna när återbäringen är medräknad drivs i första hand av onkologiska läkemedel, orala antikoagulantia (NOAK) och blodglukossänkande medel exklusive insulin. Onkologiska läkemedel är den läkemedelsgrupp som hade högst kostnader under 2018 och var också den grupp som ökade mest. Kostnadsökningen beror främst på ökade volymer av befintliga läkemedel.

Tidigare år har det framförallt varit läkemedel för behandling av hepatit C som drivit kostnadsutvecklingen. Men trots att tre gånger fler patienter behandlades mot sjukdomen under 2018 innebar de omfattande återbäringarna från företagen ändå att kostnaderna för denna läkemedelsgrupp minskade med 181 miljoner – en utveckling värd att notera.

Utvecklingen kräver struktur och reglering av processerna

LIF menar att mot bakgrund av sidoöverenskommelsernas växande betydelse ökar också behoven av struktur och reglering av processerna. Inte minst vad gäller att avskaffa ordningen att avtal ska omfatta även parallellimporterade läkemedel. Därför kommer den fortsatta hanteringen och eventuella utvecklingen av de förslag som Läkemedelsutredningen överlämnat till regeringen att bli mycket viktig.