Läkemedelsbranschen rustar för e-hälsa och digitalisering

29 augusti

För att möta framtidens utmaningar i hälso- och sjukvården måste digitaliseringens möjligheter tas till vara fullt ut. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har målsättningen att Sverige ska vara bäst i värden på e-hälsa år 2025, och här har läkemedelsföretagen en roll att spela. För andra året i rad har LIF undersökt branschens digitaliseringsarbete i ett e-hälsoindex.

Det råder en stor samsyn kring behovet av att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att möta hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar. År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa och ha digitala lösningar på plats som möjliggör god, jämlik hälsa och välfärd och stärker människors självständighet och delaktighet i samhällslivet. Det fastslår regeringen och SKL i sin gemensamma Vision e-hälsa 2025, och alla berörda parter – däribland läkemedelsbranschen – är involverade i arbetet med att realisera visionen.

Läkemedelsbranschens arbete med digitalisering kartläggs

För att få ökad kunskap om läkemedelsbranschens arbete med digitalisering började LIF 2018 med ett årligt e-hälsoindex som täcker attityd, kunskap, prestation, framtid och gränssnitt mot vården. Undersökningen kartlägger även företagens kännedom om och delaktighet i arbetet med Vision e-hälsa 2025 – ett bidrag till den uppföljning som är en del av visionsarbetet. 2019 deltog 32 företag. Svaren ger en lägesbild och ska ses om en indikation på var branschen befinner sig.

Indexet visar bland annat att intresset för e-hälsa växer och att 80 procent ser nya affärsmöjligheter inom området. Dessutom ökar antalet företag med en strategi för e-hälsa och digitalisering.

Behovet av digitalt informationsutbyte växer

Att ökad digitalisering och e-hälsa kommer att påverka läkemedelsföretagens förutsättningar och möjligheter står klart. Redan idag har de en viktig roll; företagen är huvudleverantör av digital information till läkemedelsregistret VARA och fass.se som används av såväl hälso- och sjukvården som apoteken. Och efterfrågan växer, säger LIFs analyschef Karolina Antonov.

– I allt fler sammanhang efterfrågar både myndigheter och sjukvården information om hur läkemedel verkligen fungerar för att få klarhet i hur verksamma, säkra och kostnadseffektiva de är. Utvecklingen av det regulatoriska arbetet och prissättningsarbetet förutsätter digitalisering som ger ökad tillgång till hälsodata.

– Läkemedelsföretagen har även behov av information från sjukvården om hur läkemedel används och fungerar i den kliniska vardagen för att kunna utveckla bättre behandlingar och produkter som fyller vårdens och patienternas behov. Informationstillgången är helt nödvändig för precisionsmedicinen.

Nya tjänster och behandlingar i digitaliseringens spår

När Karolina Antonov spanar in i en digitaliserad framtida hälso- och sjukvård ser hon att läkemedel, medicinteknik och digitala tjänster kommer närmare varandra och att gränsen dem emellan suddas ut.

– I framtiden har vi troligen inte separata produkter och tjänster utan företagen kommer istället att tillhandahålla tjänster som består av flera komponenter. Det gör att vi måste utveckla förutsättningarna för att hantera den typen av tjänster inom hälso- och sjukvård – både vad gäller introduktion, prissättning och datahantering.

I takt med att sjukvården digitaliseras ökar företagens möjligheter att erbjuda bättre information till patienterna om hur man använder dem.

– Det finns även möjlighet till nya tjänster som underlättar och förbättrar behandlingen, till exempel påminner om när man ska ta sina tabletter, eller tjänster där patienten kan mata in uppgifter och följa sin medicinering, hur hen mår, sina värden och så vidare. Vilket i sin tur kan vara underlag för sjukvården när man utvärderar hur behandlingen går.

 

E-hälsoindex 2019

LIFs e-hälsoindex visar

  • ett växande intresse inom läkemedelsbranschen globalt för e-hälsa och en bättre kunskap på individnivå
  • en ökad delaktighet i arbetet med visionen att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa 2025
  • att fler företag har uttalad strategi och dedikerad personal men att de flesta fortfarande saknar budget avsatt för projekt inom e-hälsa och en fungerande betalningsmodell för e-hälsotjänster
  • att möjligheterna till dataintegration fortsatt är den största utmaningen.

Intressanta iakttagelser

  • Ca 80 procent av företagen ser att e-hälsa kan skapa nya affärsmöjligheter inom en 10-årsperiod.
  • Drygt 20 procent av företagen anger att de tillhandahåller tjänster i Sverige som är fristående från företagets läkemedel/terapiområden.
  • Drygt 20 procent anger att de samarbetar med andra läkemedelsföretag inom e-hälsa.
  • De digitala tjänster som tillhandahålls förefaller även bli mer avancerade. Appar utan kommunikation/med envägskommunikation minskar även om det fortfarande är få företag som tillhandahåller sådana tjänster.

Vill du ha mer information om materialet eller en mer extensiv version av rapporten, kontakta Karolina Antonov.

Karolina Antonov Analyschef

HoS kvalitet och finansiering
Prissättning & Subventionsfrågor
Statistik & RWD

Kontaktperson TLV, Vårdanalys, SBU