Läkemedelsbranschen - en doldis i svensk ekonomi

11 november 2019

Inte alla känner till hur mycket läkemedelsbranschen bidrar med till Sveriges välfärd, men den är faktiskt livsviktig: som stor exportör, som jobbskapare och inte minst genom de hälsovinster som nya innovationer och behandlingar bidrar till.

Läkemedelsbranschen står för 82 miljarder i exportvärde och satsar varje år 11,4 miljarder på forskning och utveckling, det motsvarar 7 procent av all forskning som sker i Sverige. Faktum är att läkemedelsbranschen är Sveriges fjärde största exportör. I den här artikeln får du lära känna svensk ekonomis riktigt stora doldis.

Läkemedelsbranschen skapar jobb

Drygt 11 000 personer är direkt anställda i läkemedelsbranschen i Sverige. Och varje jobb skapar ytterligare 3,5 jobb – i andra sektorer, hos underleverantörer och när anställda spenderar sina löner. Den siffran kan jämföras med genomsnittet för alla branscher, där ett jobb genererar ungefär 1,5 ytterligare jobb.

Export på rekordnivåer

Förra året slog läkemedelsexporten rekord med drygt 82 miljarder kronor. Det var en ökning med 11 procent från året innan, och gör läkemedel till vår fjärde största exportvara. Räknar man bort vår import, så var nettoexporten 41 miljarder kronor, vilket innebär ett kraftigt bidrag till svensk BNP-tillväxt. Sverige som land går helt enkelt plus på läkemedel, och exporten fortsätter att öka trots en vikande konjunktur.

Branschen finansierar forskning som räddar liv

Under 2017 satsades totalt 155 miljarder kronor på forskning i Sverige. Näringslivet finansierade drygt 70 procent av forskningen, och läkemedel stod för en tiondel av den näringslivsfinansierade forskningen.

7 procent av all forskning som görs i Sverige finansieras alltså av läkemedelsbranschen, och företagens investeringar i medicinsk forskning i Sverige ökar. Det är satsningar som företagen lika gärna kunde ha placerat i andra länder, så det är ett kvitto på Sveriges styrka inom forskning och utveckling.

Läkemedelsbranschen ger ett ordentligt bidrag till Sveriges BNP

Nationalekonomer brukar tala om förädlingsvärdet. Det är det värde som ett företag skapar genom sin egen verksamhet, alltså totala värdet av allt som produceras, minus kostnaden för insatsvaror och tjänster.

Så här till exempel: en bil består av komponenter som tillverkats av och köpts in från underleverantörer, och sedan sammanfogats. Kostnaden för komponenterna ingår i bilens slutpris, men priset för den färdiga bilen är i normalfallet högre än summan av kostnaden för de inköpta delarna. Förädlingsvärdet är den värdeökning som bilföretaget tillfört genom sitt utvecklingsarbete, design, varumärke, och genom att sätta samman delarna till en färdig bil.

Förädlingsvärdet är olika högt i olika branscher och i olika länder. I den svenska läkemedelsbranschen är förädlingsvärdet per anställd är ungefär 3 gånger högre än i näringslivet som helhet.

Bruttonationalprodukten, BNP, definieras som summan av alla förädlingsvärden som skapats av alla verksamheter inom ett land. Förädlingsvärdet är alltså branschens bidrag till landets BNP.

Krafttag för framtiden

Du som har läst ända hit förstår nog hur viktig läkemedelsbranschen är för Sverige. För BNP-tillväxt, för jobben och för forskningen. Det går bra, men fortsatt framgång är ingen självklarhet. Läkemedelsbranschen blir alltmer global, och vi vill att Sverige ska kunna fortsätta att stå sig stark i den ökande konkurrensen. Då behöver näringsliv, akademi, forskare och beslutsfattare i Sverige hjälpas åt för att skapa de allra bästa förutsättningarna. Mer om det och vilka frågor LIF vill lyfta under den kommande 4-årsperioden kan du läsa här.