Fyra viktiga frågor för den nya regeringen

22 januari

Efter drygt fyra månader av politiskt dödläge och parlamentarisk osäkerhet är nu den nya regeringen på plats. På måndagen den 21 januari läste den nytillträdde statsministern regeringsförklaringen och presenterade ministeruppställningen för kommande mandatperiod.

Det blev ommöblering på de departement som hanterar läkemedelsbranschens och sjukvårdens viktigaste frågor.

  • Lena Hallengren fick posten som socialminister med ansvar för hälso- och sjukvården, samt chef för Socialdepartementet.
  • Matilda Ernkrans blev ny minister för forskning och högre utbildning.
  • Ibrahim Baylan blev näringsminister och departementschef på Näringsdepartementet.

Nu börjar arbetet

Grattis till utnämningarna! Nu börjar arbetet med praktisk sakpolitik och reformer, efter flera månader av väntan. Det är utmärkt att väntan är nu över, hälso- och sjukvården har stora behov av utveckling och förändring under kommande år. Sverige är ett attraktivt Life Science-land, men för att bevara Sveriges position både som sjukvårdsnation och som Life Science-nation behövs politiska initiativ.

Ur LIF:s perspektiv finns många områden att jobba vidare med; här är fyra frågor att börja med:

1. Fortsatt stärkt cancervård

Cancervården är ett område där det idag sker intensivt forsknings- och utvecklingsarbete, 2018 var året då Nobelpris delades ut till forskare bakom aktuella cancerbehandlingar, och under 2018 godkändes de första Car T-cell-terapierna i Europa, en helt ny klass av behandling. För att svenska cancerpatienter kontinuerligt ska få del av nya vetenskapliga landvinningar krävs politiska beslut.

2. Sverige är ett starkt land inom Life Science

Under 2017 var läkemedelexporten 74,2 miljarder SEK. Därtill kommer Med Tech-företagens export. Läkemedelsföretagen investerar även årligen drygt 10 miljarder kronor i forskning i Sverige. Under föregående mandatperiod inrättade regeringen strategiska samverkansprogram med näringslivet, ett av dem var med Life Science-sektorn. Det är nu viktigt att fortsätta arbetet och att regeringen beslutar om en svensk Life Science-strategi, i likhet med länder som Danmark och Storbritannien. Vi behöver även ett Life Science-kontor med tydligt mandat.

3. Antibiotikaresistens är en av vår tids ödesfrågor

Internationellt är detta ett stort problem redan idag, och tyvärr förutspås det att öka kraftigt under åren som kommer. Sverige var tidigt ute med ansvarsfull användning av antibiotika inom djurhållningen och restriktiv användning för människor. Men mer krävs. Ett viktigt arbete är att säkerställa att befintliga antibiotika (som idag används i liten utsträckning) finns kvar för svenska patienter. Ett annat viktigt arbete rör incitament för att utveckla helt nya antibiotika, skiljt från vanliga försäljningsintäkter. Ett tredje område är miljöbedömning av antibiotika.

4. Stärk samverkansklimatet för medicinsk forskning

Sverige har en lång tradition av samverkan mellan akademi, industri och sjukvård inom medicinsk forskning. Detta klimat har bidragit till en sjukvård i världsklass, och till att bygga en stark svensk exportindustri. Men samverkansklimatet har behov av förbättring. Sverige har tappat i företagsfinansierade kliniska läkemedelsstudier, sedan millennieskiftet handlar det om en halvering. De senaste åren har den negativa trenden stannat upp i Sverige. Men här krävs ytterligare politiska initiativ.

Detta är fyra viktiga frågor ur vårt perspektiv. Och vi ser självklart fram emot en dialog runt dessa och andra viktiga läkemedelsfrågor. I LIF:s valmanifest kan du läsa mer. Där listar vi tio förslag för att främja forskningen, patienterna och Life Science-sektorn.