Förtydligande om samverkan

"Disclosure code" innebär att läkemedelsföretag öppet redovisar ersättningar som utbetalats till hälso- och sjukvården. Det handlar om sjukvårdens deltagande i kliniska läkemedelsprövningar och om olika samverkansprojekt med vårdenheter och med enskilda medarbetare, främst läkare, inom sjukvården.

Nära samverkan är en förutsättning för att hälso- och sjukvården kontinuerligt ska utvecklas, och för kunskapsspridning. Samverkan handlar exempelvis om klinisk forskning när nya läkemedel ska prövas på patienter, eller om kunskapsspridning när en läkare anlitas som expert vid utbildningsmöten. Utan denna nära samverkan skulle inte sjukvården utvecklas, och nya läkemedel skulle inte kunna forskas fram.

Det är mycket viktigt att denna samverkan kan ske med bibehållet förtroende från omvärlden. Därför krävs öppenhet och tydliga regler. Sedan många år finns en central överenskommelse mellan LIF och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, med detaljerade samverkansregler mellan sjukvårdspersonal och företag. Överenskommelsen är en del av LIFs etiska regelverk, LER. "Disclosure code" är sedan 2014 en del av LER.

I år kommer läkemedelsföretag i Sverige från den 31 maj att rapportera om ersättningar som avser 2017. I de flesta andra länder sker rapporteringen en månad senare. Tidigare år har ersättningar till sjukvården för deltagande i klinisk forskning varit det helt dominerande kostnadsslaget. Totalt bidrog företagen 2016 med cirka 920 miljoner kronor, varav 735 miljoner var för forskning och utveckling. LIF har upprättat en portal där medlemsföretag publicerar sina rapporter. Antingen kan dokumenten laddas ned direkt, eller nås via länk till respektive företag.

Vad gäller ersättning till enskilda medarbetare inom hälso- och sjukvården, främst läkare, krävs att dessa lämnar sitt samtycke för att öppen rapportering ska kunna ske. Detta regleras av personuppgiftslagen (PUL), som under våren kommer att ersättas av den nya europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Sverige har tidigare år legat i topp i Europa vad gäller öppenhet från läkare, ca 80 – 85 procent av medarbetare inom vården har gett samtycke.

Fakta om olika ersättningar

• Forskning och utveckling: Ersättningar som utbetalats i samband med planering eller utförande av kliniska läkemedelsprövningar ska inte specificeras utan rapporteras som en totalsumma per år och företag.
• Donationer: Utbetalningar avser donationer till forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Det handlar exempelvis om fria forskningsbidrag. Utbetalningar kan enbart gå till kliniker och institutioner, ej till enskilda forskare.
• Sponsring: Utbetalningar avser exempelvis reklam för ett företag i samband med olika möten och konferenser.
• Konsultarvoden: Dessa avser ersättningar för arbete som utbetalas antingen till sjukvårdsenheter eller till enskilda medarbetare, och regleras i trepartsavtal mellan medarbetare, verksamhetschef och företag. Exempel på olika typer av konsulttjänster som avses:
  • Föreläsningar vid terapiinriktade utbildningar eller vetenskapliga sammankomster, där den inbjudne föreläsaren bidrar med sin kunskap inom sitt specialistområde. Det kan vara ett sjukdomsområde eller ett forskningsområde. Det kan vara föreläsningar inom, samt även i de fall Sverige har internationellt kända experter, utanför Sverige – det rapporteras likväl i Sverige.
  • Utbildningar som erbjuds av läkemedelsföretagen där en expert från sjukvården deltar aktivt i framtagandet och genomförandet. Detta säkerställer att utbildningar håller hög kvalitet.
  • Granskningar av företagens informations- och utbildningsmaterial till såväl hälso- och sjukvården som till patienter (via förskrivaren). Detta säkerställer att materialet håller hög kvalitet.
  • "Advisory boards" där experter inom hälso- och sjukvården anlitas för att ge oberoende råd och bidra med kunskap till företaget inom ett särskilt område. Detta kan exempelvis ske inför godkännande av ett nytt läkemedel eller i samband med en vetenskaplig studie.