Fem frågor om klinisk forskning och läkemedelsprövningar

16 april

Den kliniska forskningen är motorn i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det handlar både om utvecklande av nya metoder och nya läkemedel och utförs både av akademin, hälso- och sjukvården och industrin. Ett forskningssamarbete som även i framtiden är en förutsättning för att Sverige ska vara ett attraktivt land för läkemedelsföretag att bedriva läkemedelsprövningar i. LIF listar och besvara fem av de viktigaste frågorna.

Varför bedriver läkemedelsföretag forskning på kliniker och sjukhus?

För att ett nytt läkemedel ska kunna bli godkänt måste det först testas inom sjukvården på utvalda patienter. Effekter och eventuella biverkningar måste studeras noggrant och det görs genom kliniska läkemedelsprövningar. På sjukhus kan man under säkra förhållanden noga följa hur kroppen tar hand om läkemedlet som testas, vilka effekter det har, om det fungerar tillsammans med andra läkemedel och om det fungerar olika hos yngre respektive äldre patienter. En klinisk läkemedelsprövning utförs enligt strikta internationellt jämförbara regler.

Hur länge har läkemedelsföretag bedrivit forskning inom sjukvården?

Samverkan mellan akademi, företag och sjukvård är inget nytt, tvärtom. Dagens läkemedelsföretag har vuxit fram just i nära samverkan med sjukvård och akademi och under senare år har det skett en tydlig ökning av olika typer av samarbeten, mellan offentlig och privat sektor men också mellan olika läkemedelsbolag. Idén till ett nytt läkemedel kan ha kommit från ett behov i vården som forskarna sökt olika typer av lösningar på eller så har forskningen gjort en upptäckt som vården sedan kan hjälpa till att se användningsområdet för. Läkemedelsföretagen har i sin tur kunskapen, erfarenheten och resurserna som kan ta idén vidare, kan genomföra tester och utveckla produkten fram till ett godkänt läkemedel som kan användas av patienter.

Bör patientdata från sjukvården användas till forskning?

I Sverige finns ett stort antal patientregister inom vården. Några av dessa innehåller data om läkemedel och deras effekter. Under de senaste åren har intresset för att använda så kallade kvalitetsregister i kliniska studier och andra typer av studier också ökat. Ska de internationella läkemedelsbolagen förlägga studier i Sverige måste vi kunna erbjuda en nationell datamiljö som främjar digitalisering och kliniska studier. Modern sjukvård går också mot en mer individualiserad behandling och många av dagens kliniska prövningar kan göras i en mindre och tydligt avgränsad patientpopulation som till exempel definieras utifrån genetisk profil. Läkemedelsföretagen söker därför i allt högre grad efter miljöer med bra tillgänglighet av patientdata, något som Sverige kan erbjuda.

Hur ser ett vanligt forskningssamarbete ut?

Läkemedelsföretagen är internationella och samarbetar med kliniker i ett antal olika länder, och ofta ingår forskare från de medicinska universiteten i projekten. Ett stort globalt företag kan genom ett samverkansavtal driva projekt som till personalomfattningen kan vara större än medelstora svenska biotech-bolag. Inom vården deltar både läkare och sjuksköterskor i kliniska läkemedelsprövningar. Vårdpersonal som deltar i en klinisk läkemedelsprövning får tillgång till de senaste forskningsrönen och alla som arbetar med studien kommer att kunna dela erfarenheter med kollegor aktiva inom samma område. Läkemedelsföretagen står för alla kostnader som uppstår vid prövningen och patienten och vården betalar inget för de läkemedel som testas.

Hur gynnar kliniska läkemedelsprövningar patienten?

Patienter gynnas av att de får tillgång till nya eller förbättrade läkemedel och att vårdens medarbetare är uppdaterade med de senaste forskningsrönen. Men ytterligare en orsak till att det är viktigt att svensk sjukvård deltar i kliniska läkemedelsprövningar är att svårt sjuka patienter genom kliniska prövningar kan få tillgång till nydanade behandlingar som ännu inte är införda i den ordinarie sjukvården. Den som deltar i en klinisk prövning måste sätta av lite extra tid för sin vård, det kan handla om extra besök eller någon extra undersökning, men det innebär också att sjukdomen blir noggrant utredd och att behandlande läkare och sjuksköterskor har stor kunskap om just den aktuella sjukdomen.