Bristande finansiering av patientorganisationer större problem än sponsring

4 juni

Problemet i Sverige är inte att patientorganisationerna får för mycket ekonomiskt stöd från läkemedelsföretagen, utan snarare att de inte har tillräcklig basfinansiering. Det skriver Anders Blanck i en kommentar till en ledare i Expressen som tar upp frågan om patientorganisationernas oberoende när de får bidrag från läkemedelsföretag.

Den forskande läkemedelsbranschen i Sverige har sannolikt, både i ett internationellt perspektiv och i jämförelse med andra branscher, det mest transparenta etiska regelverket och ett av de mest omfattande egenåtgärdssystemen.

Tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ser vi regelbundet över och uppdaterar de regler och överenskommelser som vi har. Översynen sker i dialog med företrädare för såväl patient- som professionsorganisationer. Läkemedelsföretagen och hälso- och sjukvården har olika kompetenser och vi måste hela tiden utveckla våra former för samarbete för att kunna utveckla och testa nya läkemedel och behandlingar. Men detta samarbete kräver också i ökad utsträckning patienternas deltagande.

En viktig del i regelverket är att alla samarbeten öppet redovisas i de så kallade samarbetsdatabaserna som finns på Lifs webbplats sedan 2005. Samarbetsdatabasen för samverkan mellan företag och intresseorganisationer – där patientorganisationer ingår – har funnits sedan 2005. I dessa databaser går det att söka särskilt på stödet till alla samarbetsprojekt med intresseorganisationer och redovisningen har från företagens sida varit obligatorisk sedan 2006.

Att det, som Expressen nämner i sin ledare, finns exempel på att företag fälls för att de brutit mot regelverket visar också att systemet fungerar. I det fall som hänvisas till i ledare fälldes företaget av Informationsgranskningsnämnden då syftet med resan inte stämde med ersättningen till patientorganisationerna.

Jag skulle vilja vända på problematiken. Alla pratar om vikten av engagerade patienter och att vården i högre grad måste involvera patienter tidigt i olika projekt. Just nu pågår till exempel en diskussion inför Almedalsveckan om att det finns för få patienter med i de olika panelerna som handlar om framtidens hälso- och sjukvård. Men hur en ökad patientmedverkan rent konkret ska ordnas eller hur det ska finansieras är det inte lika mycket diskussion kring.

Som jag ser det behöver patientorganisationerna i Sverige en starkare basfinansiering för att kunna vara mer aktiva i både debatten om, och utvecklingen av, den svenska hälso- och sjukvården. Vilket är det som faktiskt alla efterfrågar.

Artikeln publicerades först i Läkemedelsmarknaden 2019-06-04.