Hur ser digitaliseringen ut hos svenska läkemedelsföretag?

– Jag tror att det viktigaste för både läkemedelsföretagen och för oss på Lif är att arbeta för att främja folkhälsa och patientengagemang, att man som patient ska ha kontroll över sin egen behandling, att man ska ha möjlighet att ta del av behandlingar som gör en frisk och oberoende, säger Gunilla Englund.

– Digitalisering är bara ett verktyg, men ett väldigt lämpligt verktyg, för att skapa både vanor och arbetssätt som gör att man både kan främja hälsa och få mer självbestämmande, och det är därför jag har valt att jobba med de här frågorna, för jag tycker att man ska göra det så enkelt som möjligt för de som behöver genomgå medicinsk behandling.

Vad är din vision med Lif Digitaliseringsindex?

– Jag börjar med att säga att det är bra att göra en sådan här mätning, det får deltagarna att tänka på de här frågorna. Indexet kommer att värderas ännu högre om fler av våra medlemsföretag skulle delta i undersökningen, och jag tror att vi borde kunna öka svarsfrekvensen från våra medlemmar avsevärt eftersom våra medlemsföretag tydligt anger att digitaliseringsfrågorna är några av de mest kritiska frågorna som de har på sitt bord idag. Det ligger alltså i deras eget intresse!

– Jag ser ett behov av en aktiv dialog med våra medlemsföretag för att de ska hjälpa oss att ytterligare formulera syftet med undersökningen, och så att de inser hur vi planerar att använda resultaten både internt och i vår externa kommunikation, för att få dem att fullt ut förstå syftet med indexet.

Hur kan digitaliseringen hjälpa människor att förstå vad läkemedelsindustrin gör?

– Jag tror att det handlar om att göra rätt saker, att man gör saker med lång livslängd, hög trovärdighet och hög kvalitet. Man måste också kontinuerligt arbeta med att utveckla etiska regler. Det viktiga är att komma ihåg att lagstiftningen finns för att möjliggöra behandling och skydda patienterna så att de inte drabbas av skador. Läkemedel är potenta – och det måste de vara! – för att kunna lindra och behandla sjukdomar, men det innebär också att det finns en risk för biverkningar för alla läkemedel, eller för missbruk för vissa läkemedel och så vidare. Och du måste alltid förstå att målet är att få de önskade effekterna av läkemedel samtidigt som lagstiftningen måste utformas så att ingen patient är i fara och om något går fel måste du snabbt kunna veta vad du ska göra då.

– Därför har vi ett så omfattande kontrollsystem, men ibland blir det bara ett system för systemets skull eller regler för reglernas skull där man glömmer bort varför vi har detta överhuvudtaget, och det är för att möjliggöra behandling som vi har läkemedel överhuvudtaget, annars skulle vi inte behöva dem. Så jag tror absolut att det digitala gör att det blir lättare för många att ta del av till exempel information, och jag anser att det bör ses som en möjlighet för fler att engagera sig. Man kan använda sig av fler tekniker, t.ex. video och ljud osv. och inte bara skriva en svår text. Så man kan verkligen arbeta positivt med läkemedelsinformation via olika digitala kanaler och flera typer av digitala tjänster som gör det möjligt att få en fungerande behandling ... men det finns också negativa varianter, till exempel hur det ibland skrivs om läkemedel på sociala medier. Och där är det otroligt viktigt att vi – som bransch – ser till att stärka möjligheterna att arbeta med de positiva delarna.

Vilka 2–3 megatrender ser du när det gäller digitalisering i läkemedelsvärlden?

– Å ena sidan har vi en åldrande befolkning och det ställs ibland mot digitaliseringen, men jag håller inte med om det, det finns många människor över 85 år som tycker att digital teknik är en möjlighet och en bra sak. Så jag skulle säga att digital teknik är en fördel även för äldre.

– Denna bransch blir också alltmer globaliserad, läkemedelsföretagen ändrar också sina metoder för att arbeta mer globalt, till exempel försöker de hitta sätt att minska användningen av tryckta bipacksedlar för läkemedel och samtidigt anpassa sig mer till enskilda länder, vilket kan sägas vara en del av deras digitala utveckling. Globalisering och digitalisering går ständigt hand i hand.

– Orphan drugs tror jag också hänger ihop med globaliseringen; idag kanske det bara finns 20 patienter i Sverige, och ingen skulle utveckla ett läkemedel för bara 20 patienter, men om vi ser hela världen som en marknad, då kan man ha möjlighet att utveckla en produkt.

– Pharmaföretagen visar också en stor vilja att utveckla ett bredare utbud av produkter, d.v.s. inte längre bara piller utan man vill också kunna erbjuda olika typer av rent digitala produkter.

Texten är en något modifierad version av en intervju på engelska som gjordes av Tomas Andersson på Opticom och finns att läsa på deras webbplats.