X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Bättre förutsättningar för företagsinitierade kliniska prövningar fokus för ny utredning

17 maj 2022
Frida Lundmark

Även om antalet ansökningar från läkemedelsföretagen om att få starta en klinisk läkemedelsprövning har ökat under 2021 så har Sverige under de senaste åren haft en nedåtgående trend. Varför och hur trenden kan vändas vill nu näringsdepartementet ta reda på.

Företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, för att utveckla individanpassad precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård och för att erbjuda företag i Life Science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige, konstaterar näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i det pressmeddelande som presenterar utredningen.

Utredningen som kommer att ledas av Peter Asplund ska analysera förutsättningarna för kliniska prövningar, identifiera vilka eventuella hinder som finns och föreslå insatser och initiativ för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar, särskilt de företagsinitierade läkemedelsprövningarna. Uppdraget ska redovisas 15 mars 2023.

Prioriterat område

Att öka antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar har varit ett prioriterat område för Lif under många år. Frida Lundmark, Lifs Life Science-expert har bland annat arbetat med frågan inom ramen för sitt uppdrag som samordnande för den arbetsgrupp för precisionsmedicin och ATMP som initierats av regeringens Samverkansgrupp för Hälsa och Life Science.

–  Att patienter i Sverige ges möjlighet att delta i en klinisk prövning är en viktig del i ambitionen att erbjuda patienter tillgång till nya behandlingar och för att möjliggöra en modern och välutvecklad hälso- och sjukvård, ett av målen i Life Science-strategin. Det ger svårt sjuka patienter möjlighet att testa de allra nyaste läkemedlen och behandlingarna och bör både ses som en integrerad del av hälso- och sjukvården och en del av behandlingen av patienter, framför allt då godkända behandlingar saknas. De kliniska prövningarna bidrar också till kompetensutveckling och kunskap om nya typer av läkemedel för vårdens medarbetare.

Klinisk forskning kräver samverkan

Frida Lundmark är också ansvarig för Lifs interna grupp för Life Science tillsammans med Sofia-Maria Annell, junior sakkunnig inom kliniska prövningar.

– Lif har bland annat tagit fram en handlingsplan med ett antal förslag för att öka antalet kliniska prövningar, berättar Sofia-Maria Annell.

– Vi använder handlingsplanen som en utgångspunkt i vårt arbete och en viktig del i det är att jobba nära de många aktörer som är involverade i den komplexa process som en prövning utgör, allt för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att förlägga studier i.

Våga marknadsföra

Frida Lundmark menar att mycket av det som krävs för att vara attraktiva och konkurrenskraftiga internationellt när det handlar om klinisk forskning finns på plats men att vi också behöver paketera det svenska erbjudandet och aktivt marknadsföra möjligheterna som erbjuds i Sverige.

– Många länder arbetar aktivt för att locka till sig investeringar inom forskning och innovation just nu. Vill Sverige ligga kvar i toppen så måste vi våga satsa och inte minst marknadsföra de goda förutsättningar vi har i Sverige i form av kunskap, kompetens men också framstående infrastruktur.

Statistik om kliniska prövningar

Lifs handlingsplan för fler företagsinitierade läkemedelsprövningar (uppdaterad 2021)

Foto på kontaktpersonen
Frida Lundmark Sakkunnig policy

Sakkunnig policy

Foto på kontaktpersonen
Sofia-Maria Annell Sakkunnig policy och produktansvarig HiKS

Sakkunnig policy och produktansvarig HiKS