Lif svarar på rapport om läkemedelsrester

Vad handlar det här om?

– Rapporten från Svenskt Vatten handlar i grunden om problemet med läkemedelsrester i vattendrag. Det här är en mycket bred fråga. Inom EUs vetenskapliga organ JRC (Joint Research Center) pågår redan en vetenskaplig utvärdering av miljöeffekterna av ett antal substanser. De substanser som omnämns i rapporten är diklofenak, vissa östrogenpreparat, ibuprofen och ett antal antibiotika. Detta är substanser som finns med på den så kallade Bevakningslistan (”Watch List”) inom ramen för Vattendirektivet (WFD – Water Framework Directive). Utöver JRCs miljövetenskapliga underlag ska även en socioekonomisk utvärdering göras i de fall den miljövetenskapliga utredningen påvisar att eventuell miljörisk föreligger. Om EUs slutgiltiga beslut blir att någon av substanserna ska föras in på EUs så kallade Priority List, innebär detta att EU kommer att fastställa ett EQS (Environmental Quality Standard), i princip ett gränsvärde som inte får överstigas i några vattendrag inom EU, säger Bengt Mattson.

– För oss inom läkemedelsbranschen är det oerhört viktigt att det vetenskapliga arbete som nu sker inom EU vilar på en robust och tydlig vetenskaplig grund. Eventuella beslut om restriktioner ska heller inte grundas enbart på miljörisker, utan hänsyn måste också tas till det medicinska värde för patienterna som substanserna har.

Hur jobbar läkemedelsbranschen internationellt och i Sverige med de här frågorna?

– Det pågår mycket arbete inom branschen när det gäller att minska miljöbelastningen från läkemedel, såväl på EU-nivå som här hemma. Jag leder arbetet, dels i de tre europeiska läkemedelsföreningarnas gemensamma arbetsgrupp om läkemedel i miljön, dels i miljögrupperingen inom AESGP, som är den europeiska branschorganisationen för egenvårdsprodukter. Vi arbetar med de utmaningar som finns inom miljöområdet avseende receptfria läkemedel och vi samverkar nära med olika EU-instanser, säger Bengt Mattson.

– I Sverige vill vi ha en bra och konstruktiv dialog med alla intressenter och myndigheter. Det nystartade Kunskapscentrumet för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket ser vi mycket positivt på, och vi ser gärna att den här typen av diskussioner kan föras inom ramen för deras verksamhet.

Det är väl positivt om man kan minska på läkemedelsrester som når våra vattendrag?

– Vi inom läkemedelsbranschen är lika angelägna som andra intressenter om att minska miljöbelastningen från läkemedel. Men den medicinska effekten väger alltid tyngst, läkemedel utvecklas ju trots allt för att lindra och bota sjukdom. Idag arbetar alla företag intensivt med att minimera påverkan på miljön.

– Positivt är även den snabba tekniska utvecklingen inom vattenrening. Det är i dag möjligt att rena avloppsvatten från läkemedelsrester på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Men eftersom dessa så kallade avancerade tekniker är energikrävande är det viktigt – med tanke på de risker som finns kopplat till klimatförändringarna – att dessa tekniker införs där så är relevant och inte nödvändigtvis på alla avloppsreningsverk i Sverige och i andra delar av världen.

– I arbetet att avgöra om det är miljömässigt relevant att införa avancerad rening ska man komma ihåg att läkemedelssubstanserna endast utgör någon eller några procent av den totala mängden kemikaliesubstanser i samhället. Således är det troligt att det ofta kan vara helt andra kemikalier som utgör den största miljö- och hälsorisken och det avgörande skälet för att införa ytterligare reningssteg, säger Bengt Mattson.