Lif kommenterar: Forsknings- och innovationspropositionen och Life Science

Den 17 december presenterade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och näringsminister Ibrahim Baylan innehållet i regeringens forsknings- och innovationsproposition ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige ”. Propositionen bygger på en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. och anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de kommande fyra åren.

Frida Lundmark, Lifs sakkunniga inom Life Science-området tycker att det är en omfattande och stor satsning regeringen gör i propositionen.

– Genom att betona att forskning och innovation är prioriterade områden och öka finansieringen skickar regeringen en tydlig signal också till näringslivet att forskning är viktigt och högt på agendan för regeringen. Flera av satsningarna visar också på en ökad ambition vad gäller samverkan med näringsliv och andra externa aktörer.

Propositionen pekar ut den strategiska riktningen för forskning och innovation under perioden 2021–2024. Sedan tidigare har Sverige en Life Science-strategi som lyfter fram områden som samverkan, precisionsmedicin och hälsodata vilka också är bärande delar i den nu presenterade propositionen.

– Genom satsningarna i propositionen ökar man möjligheter att nå målsättningarna och omsätta Life Science-strategins ambition till praktik, säger Frida Lundmark. Regeringen visar att man menar allvar genom att satsa på de områden man tidigare lyft i Life Science-strategin.

Hälsodata och precisionsmedicin pekas ut

Konkurrensen om läkemedelsföretagens investeringar och etableringar är internationell och knivskarp men Frida Lundmark menar att de föreslagna satsningarna kan öka Sveriges attraktions- och konkurrenskraft. Hälsodata är ett område med stor potential för Sverige men där det finns behov av att förtydliga regelverk och, i vissa fall till och med ändra regelverken för att nå den fulla potentialen.

– Hälsodata lyfts ofta fram som ett av Sveriges absoluta styrkeområden inom Life Science-området, men det finns fortfarande hinder i att få tillgång till hälsodata för forskning och innovation.

– Satsningen på att inrätta en rådgivande funktion för forskare och andra aktörer för stöd vid användning av hälsodata för forskning och innovation vid Vetenskapsrådet är mycket välkommen och behövs för att vi ska kunna realisera potentialen i användande av hälsodata i Sverige. Uppdraget att kontinuerligt kartlägga hinder för tillgängliggörande och nyttiggörande av hälsodata är också viktigt och där bör regeringen också ha en tydlig ambition i att lösa de hinder och utmaningar som identifieras i kartläggningen.

Ett annat område som också lyfts fram i Life Science-strategin är precisionsmedicin och dess implementering i hälso- och sjukvården. En förutsättning för att Sverige på sikt ska kunna erbjuda en hälso- och sjukvård i världsklass.

– I propositionen görs en gedigen satsning på precisionsmedicin. Dels genom en tydlig forskningssatsning via Vetenskapsrådet, dels genom Samverkansprogrammets satsning på utveckling av molekylär diagnostik och behandling via Vinnova.

– Att skapa en translationell väg mellan forskning och hälso- och sjukvård för att snabbt kunna implementera och omsätta forskningsresultat är avgörande för att etablera precisionsmedicin och vi hoppas därför att det utvecklas en nära dialog och samverkan mellan aktörerna i dessa satsningar, säger Frida Lundmark

Saknade satsningar

En tydlig målsättning i Life Science strategin är att öka antalet kliniska prövningar i Sverige, inte minst företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar. Frida Lundmark saknar tydliga satsningar som adresserar den utmaningen.

– Satsningarna på hälsodata och precisionsmedicin har potential att på sikt bidra till ökat antal kliniska prövningar men det behövs ytterligare satsningar inom området för att accelerera takten. Kliniska prövningar för läkemedel och medicinteknik är ett nyckelområde för Sverige och det krävs en kraftsamling för att vi ska återta vår position och långsiktigt vara en relevant Life Science-nation

Ett annat område där Frida Lundmark vill se en bredare satsning är inom AMR -antibiotikaresistens.

– AMR är ett strategiskt viktigt framtidsområde. Ökningen av antibiotikaresistens i kombination med ett fåtal nya antibiotika under utveckling är ett av de största hoten mot vår hälsa. Den utökade satsningen på det nationella forskningsprogrammet för AMR är därför både angelägen och välkommen. Men vi hade gärna sett ett initiativ som också inkluderat industrin och de stora ansträngningar som görs där för att hitta långsiktiga lösningar på ett tydligare sätt. AMR är en global utmaning där vi behöver kroka arm för att gemensamt identifiera och utveckla nya innovativa lösningar.

Propositionen på regeringens webbplats