Nya läkemedel ger patienter framtidshopp

Vi är #framtidsbranschen som arbetar med att söka nya svar på medicinska gåtor. För några år sedan saknades bra behandling mot hepatit C-smitta. I dag talas i termer om att helt utrota sjukdomen. Inom ett flertal cancersjukdomar har nya behandlingar inneburit att man alltmer kan tala om en kronisk kontrollerbar, i stället för en dödlig, sjukdom. Inom en lång rad medicinska områden har förtvivlan kunnat bytas till framtidshopp.

”Sverige kan bli första att utrota hepatit C”

Sverige har alla förutsättningar att bli det första landet som når WHO:s mål att utrota hepatit C. Det anser Johan Brun, medicinsk chef på Pfizer och ordförande i LIFs medicinska råd.

– Vi har de senaste åren sett en fantastisk medicinsk utveckling och forskningsgenombrott inom flera stora kroniska sjukdomsområden som exempelvis inom reumatism, och inom flera cancersjukdomar. Men genombrottet inom hepatit C sticker verkligen ut. Här har vi en allvarlig sjukdom som tidigare saknade bra behandling, där vi plötsligt kan bota nästan alla smittade. Det är exceptionellt, säger Johan Brun.

Johan Brun har mycket lång erfarenhet från såväl medicinskt patientarbete som från läkemedelsbranschen i Sverige. Han arbetade under drygt 25 år som läkare och specialist inom allmänmedicin inom primärvården, och har därefter varit verksam som medicinsk chef inom läkemedelsbranschen, tidigare på företaget AstraZeneca, och sedan 12 år på Pfizer. Han är också ordförande i LIFs medicinska råd.

Han säger att det är mycket ovanligt med ett så stort genombrott som inom hepatit C. Oftast sker inte medicinsk utveckling via sådana genombrott utan genom att läkemedel kontinuerligt blir allt bättre.

– Det gäller att vi tar vara på dessa innovationer som hela tiden bygger vidare på kunskapen om sjukdomar. Utan dessa små steg kan forskningen inte ta stora kliv som inom hepatit C, säger Johan Brun.

 

 

 

 

Den nya generationens läkemedel mot hepatit C som efter många års forskning introducerades 2013-14 förändrade situationen dramatiskt. Plötsligt kunde nästan alla patienter som bar på den kroniska virusinfektionen botas. Hepatit C är en blodsmitta som framför allt sprids genom att missbrukare delar sprutor, och tidigare smittades många via blodtransfusioner. Kronisk hepatit C kan på längre sikt leda till svåra skador som skrumplever, leversvikt och levercancer, och tidigare saknades effektiva läkemedel. I dag kan över 95 procent av patienterna botas helt, och flera nya behandlingar som kan ge ännu bättre effekt är på väg. De nya behandlingarna har inneburit att Världshälsoorganisationen WHO kunnat anta ett globalt mål om att sjukdomen ska vara utrotad år 2030.

De senaste 10-15 åren har en lång rad andra betydande medicinska genombrott gjorts som lett till stora hälsovinster i form av minskat lidande och förlängd överlevnad för många svårt sjuka människor.

Reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och psoriasisartrit är ett exempel. Den nya gruppen biologiska läkemedel som introducerades för drygt tio år sedan, TNF-alfahämmare, innebar att den skadliga sjukdomsprocessen vid reumatism där leder gradvis förstörs, kunde bromsas och i många fall helt stoppas. Smärta och stelhet har försvunnit. Många har kunnat gå från sjukskrivning till arbete.

En liknande utveckling har skett inom den svåra neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, som främst drabbar unga vuxna, och framför allt kvinnor. MS innebär att centrala nervsystemet successivt bryts ned, med tilltagande bortfall av kroppsfunktioner som följd. Här har ett tiotal nya läkemedel introducerats det senaste decenniet som, liksom inom reumatism, innebär att den skadliga sjukdomsprocessen kan hindras. I dag är MS en sjukdom som oftast kan hållas under kontroll, och många kan fortsätta med arbete eller studier.

Ett tredje exempel är virusinfektionen hiv. I dag behandlas i princip alla med hiv-smitta med olika kombinationer av antiretrovirala läkemedel. Det gör att virusförökningen hämmas så mycket att viruset inte kan upptäckas i blodet. Det finns ännu inget botemedel mot hiv, även om lovande forskning i dag antyder att det kan vara på väg. Med moderna antiretrovirala läkemedel beräknas dock överlevnaden hos hiv-smittade i princip motsvara normalbefolkningens.

Sedan millennieskiftet har framför allt utvecklingen inom cancerområdet varit snabb och i vissa fall helt banbrytande. Nya målstyrda läkemedelsbehandlingar har introducerats inom alltfler cancerdiagnoser. Utvecklingen innebär att många cancersjukdomar alltmer går mot att bli kroniska i stället för dödliga sjukdomar. Samtidigt som antalet cancerfall ökar varje år, minskar dödligheten kontinuerligt. I dag är den relativa tioårsöverlevnaden omkring 65 procent för både kvinnor och män. En delförklaring till den minskade dödligheten är allt bättre målstyrda behandlingar.

Några exempel: För femton år sedan kom ett stort genombrott inom behandling av blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi som inneburit kraftigt förbättrad överlevnad. Inom de stora diagnosgrupperna bröstcancer och hudcancer, och de senaste åren även inom prostatacancer, har ett antal nya behandlingar förbättrat prognosen för många patienter. En stor utmaning finns inom lungcancer, som ofta upptäcks för sent och där hälften avlider inom ett år efter diagnos. Forskningen för att få fram bättre behandlingar inom lungcancer är intensiv, och de senaste åren har även flera behandlingar med immunterapi introducerats som ger hopp om förlängd överlevnad.

Men oftast handlar medicinsk utveckling inte om stora forskningsgenombrott, utan om små steg, men som successivt ger allt bättre vård. I en kontinuerlig process bygger forskningen hela tiden vidare på dagens kunskap. Och utan dessa små steg skulle utvecklingen aldrig kunna ta det stora kliv som ett betydande forskningsgenombrott innebär.

Om man blickar 10-20 år tillbaka ser man tydligt de samlade positiva effekterna av den medicinska utvecklingen, med allt bättre vårdresultat för stora patientgrupper. Inom exempelvis allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke minskar dödligheten kontinuerligt för varje år. Och inom cancer är det en allt större andel av patienterna som överlever i minst fem år från diagnos. Allt bättre läkemedel utgör en bidragande faktor till bättre vårdresultat, tillsammas med effektivare diagnostik, bättre operationsmetoder och alltmer specialiserad kunskap i hälso- och sjukvården.