Läkemedel viktigt för hela Sverige

Vi är #framtidsbranschen för hela Sveriges samhällsekonomi. Vi är en kunskapsbransch som anställer högutbildade personer för kvalificerade arbeten. Var tredje anställd i företagen arbetar inom forskning och utveckling, och ingen annan bransch har lika hög andel anställda med forskarutbildning. Två av tre forskare i företagen är kvinnor. Vi investerar omkring tio miljarder kronor varje år i forskning i Sverige, som genomförs i våra företag eller i samverkan med universiteten och hälso- och sjukvården. Läkemedel är en av Sveriges viktigaste exportnäringar.

”Det känns bra att tillverka livräddande läkemedel”

Lina Sörvik på Octapharma är sektionschef över tillverkning av läkemedel mot blödarsjuka på företagets produktionsanläggning, som ligger mitt i Stockholms stad.

– Det är en mycket spännande bransch att jobba i, och det tror jag många kollegor också tycker. Det är tillfredsställande att man tillverkar något som gör att personer kan få ett normalt liv. Jag tror att alla som jobbar med läkemedel brinner för det. Det är roligt att gå till jobbet varje dag och göra gott för andra människor, säger Lina Sörvik.

Tillverkning av läkemedel sker i en tuff internationell konkurrens. Att Sverige historiskt haft en hög vetenskaplig standard och forskningsmiljö var ett skäl när företaget valde att bland annat tillverka sina produkter i Sverige.

– Andra länder satsar också stort, men jag tror att framtiden är ljus för produktion av biologiska läkemedel i Sverige. Ett exempel är att vi är flera företag som är med och driver en ny eftergymnasial utbildning för läkemedelstekniker i landet. En sådan nischad utbildning gynnar alla företag i branschen, säger Lina Sörvik.

I och med att kunskap finns i Sverige kan Sverige återta ett rykte som ett ledande land för både forskning, vetenskap, utveckling och produktion av läkemedel.

– Att jobba med tillverkning och i ett mindre bolag är givande för mig. Att verksamheten expanderar och växer snabbt är ännu ett plus – från i början var vi sex personer i min grupp och nu 22. Under nästa år räknar jag med att vi kommer att expandera ytterligare på avdelningen och bli ännu fler. Så jag känner mig verkligen inte färdig med företaget efter snart nio år. Jag har utvecklats tillsammans med processen och produkten, säger Lina Sörvik.

 

 

 

 

 

 

 

Sverige är en liten välfärdsnation som i en globaliserad värld är starkt exportberoende. Efter de stora förändringar som skett under de senaste decennierna, där enklare industrijobb försvunnit i många branscher, är det tydligt att Sveriges främsta framtida konkurrenskraft ligger i kunskapsintensiva branscher som präglas av högteknologi och hög innovationsgrad.

Även Life Science-sektorn har, i Sverige liksom i många andra jämförbara länder, gått igenom ett stålbad som inneburit nedlagda forskningsenheter och färre arbetstillfällen. Men trots detta är Life Science #framtidsbranschen som är stark och viktig, och den har alla förutsättningar att bli ännu starkare i framtiden. Samhällsekonomiskt är läkemedel sedan länge en vinstmaskin för Sverige. Läkemedelsbranschen bidrog under 2016 med 33 miljarder kronor till Sveriges bruttonationalprodukt, BNP. Det innebär att varje anställd bidrar med omkring tre miljoner kronor till BNP, nästan fyra gånger mer än genomsnittet i ekonomin. Ingen annan bransch kan uppvisa ett lika högt förädlingsvärde per anställd.

Under förra året exporterades läkemedel för mer än 70 miljarder kronor, vilket är mer än exempelvis exporten av klassiska svenska exportprodukter som järn och stål. Läkemedelsexporten är dessutom 32 miljarder kronor större än läkemedelsimporten, vilket innebär att läkemedel var starkt bidragande till att Sverige kunde ha ett positivt handelsnetto för hela ekonomin gentemot andra länder under 2016.

Och det är forskning och utveckling som står i fokus inom läkemedelsbranschen. Varje år investerar företagen omkring tio miljarder kronor i forskning i Sverige, som genomförs i företagen eller i samverkan med universiteten och hälso- och sjukvård. Var tredje anställd arbetar med forskning, vilket är högre än i någon annan bransch. Två av tre forskare är kvinnor.

Modern läkemedelstillverkning är en avancerad högteknologisk verksamhet med höga tekniska, medicinska och logistiska krav. Det medför också att Sverige kan hävda sig i konkurrens med lågkostnadsländer. I dag görs stora nyinvesteringar i läkemedelstillverkning i Sverige.

I Södertälje driver företaget AstraZeneca en av världens största tillverkningsanläggningar för läkemedel. Här produceras över tio miljarder tabletter om året och anläggningen står ensam för cirka 4 procent av Sveriges samlade export. Företaget investerar 2,5 miljarder kronor i en utbyggnad av anläggningen med en ny fabrik för tillverkning av biologiska läkemedel, vilken ska tas i drift 2019.

Några andra exempel på avancerad tillverkning i Sverige är företaget Pfizers anläggning i Strängnäs för bioteknologisk produktion av läkemedel, bland annat tillväxthormon. På Kungsholmen i Stockholm har företaget Octapharma en fabrik för tillverkning av blodplasmabaserade läkemedel, samt även företaget Sobi en anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel. I Uppsala investerar GE Healthcare i en ny anläggning som ska tillverka produkter inom kromatografi, ämnen som behövs när biologiska läkemedel ska tillverkas. Företaget investerar också tillsammans med statliga Vinnova i en nationell testbädd för biologiska läkemedel, där mindre företag kan testköra projekt i industriell miljö.

Vi har redan en stark Life Science-sektor i Sverige med tunga traditioner inom akademisk forskning och läkemedel, och den har alla förutsättningar att bli ännu starkare i framtiden. Vi kan återta den ledande position vi hade några decennier tillbaka. Den byggde på nära samverkan mellan företagen, akademin och sjukvården. Det fanns efterfrågan inom sjukvården på nya innovationer, svenska patienter fick via klinisk forskning tidigt tillgång till nya läkemedel, och många läkare var involverade i forskning. I dag sker ett nära samarbete framför allt mellan företag och akademi. Däremot ligger antalet företagsfinansierade kliniska forskningsprojekt inom sjukvården kvar på en historiskt låg nivå.

Vi vill få dagens unga att välja naturvetenskaper, vi vill öka forskningen inom hälso- och sjukvården, och vi vill ge sjuka människor framtidshopp. Life Science kan bli sektorn som definierar Sverige som kunskapsnation. Som gör oss mer attraktiva för utländska investeringar, och som gör oss till en ännu friskare nation.