X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Diagram och siffror över restnoteringslistan

Lif kartlägger restsituationer – så var läget i september

Lif analyserar regelbundet Läkemedelsverkets lista med restanmälningar dit läkemedelsföretagen rapporterar vilka produkter som är tillfälligt slut. Genomgången av läget den 13 september visar att nivåerna börjar närma sig det normala igen efter coronapandemins topp.

Kvartalsvis genomför Lif en analys av Läkemedelsverkets restanmälningslista – dit läkemedelsföretagen rapporterar produkter där det finns risk för att brist uppstår inom den närmaste tvåmånadersperioden – för att få en bild av läget och öka kunskapen generellt, men också komma fram till hur kommunikationen kring restsituationer kan förbättras. Att skapa en så klar och detaljerad kartläggning som möjligt är ett viktigt bidrag i hanteringen av de problem läkemedelsbrister orsakar för hälso- och sjukvården och patienterna.

Restanmälningar den 13 september 2020

  • Den senaste analysen bygger på data från den 13 september 2020. Då var 478 läkemedelsförpackningar för 276 läkemedel restanmälda. Av dessa var 101 stycken indragna produkter eller produkter som av andra skäl inte tillhandahålls på den svenska marknaden. Detta är inte egentliga restsituationer enligt den gängse definitionen.
  • Av de resterande 377 produkterna kunde ca 85 % bytas till ett likvärdigt alternativ eller en annan förpackningsstorlek eller beredningsform.
  • Cirka 11 % kunde bytas till alternativ inom samma ATC-grupp.
  • För resterande cirka 4 % fanns i de flesta fall alternativa behandlingar att tillgå.
  • De senaste 3 månaderna har antalet restanmälningar minskat med 8 %.

 

På väg tillbaka till läget innan pandemin

Bengt Mattson, expert på läkemedelsförsörjning på Lif, säger att analysen förstärker bilden från analysen i juni då man såg att läget börja närma sig det normala igen efter coronapandemins topp.

– Vi är på väg tillbaka till den mängd restsituationer som fanns innan pandemin slog till. Under den mest akuta fasen mars–maj i år ledde hamstring av läkemedel och en enormt stor ökad efterfrågan vid utbyggnaden av intensivvårdsplatser till fler restsituationer.

Antalet medicinskt kritiska restsituationer sjunker

Antalet läkemedel som Läkemedelsverket inte kan rekommendera något ersättningsalternativ till fortsätter att sjunka, och Lifs medicinska rådgivare Johan Brun fastslår dessutom att endast ett fåtal av dessa utgör en kritisk restsituation ur ett rent medicinskt perspektiv. Han poängterar dock att alla restanmälda läkemedel är problematiska eftersom det kan skapa merarbete för hälso- och sjukvårdspersonalen och vara besvärligt för enskilda patienter.

Den enda kategori där restanmälningarna ökar – och som har gjort så sedan Lif påbörjade kartläggningarna i september 2019 – är ”ej tillhandahållna läkemedel”. Dock är detta egentligen inte restanmälda läkemedel eftersom det rör sig om produkter som företagen har slutat att tillhandahålla men som inte är avregistrerade – de finns alltså inte tillgängliga i Sverige och förskrivs inte till patienter. Bengt Mattson menar att de inte borde vare med på restanmälningsslistan.

– Men vi vet från våra diskussioner med myndigheterna att man redan undersöker en annan hantering av dessa läkemedel och ser fram emot att ta del av lösningsförslagen. Med det sagt är det ändå så att ökningen av dessa produkter på restanmälningslistan föranleder en fundering om hur läkemedel hanteras i slutet av sin livscykel. Vi skulle behöva en ”ordnad utfasning”.

Idag finns en tydlig process för ett ordnat införande för att användningen av nya läkemedel ska bli jämlik och ändamålsenlig över hela landet, men det saknas en motsvarande process för när ett läkemedel inte tillhandahålls längre. För närvarande pågår ett arbete inom ramen för den Nationella läkemedelsstrategin (NLS) vad gäller ordnad utfasning. I ljuset av vad som framkommit i analyserna av listan med restanmälningar anser Lif att det arbetet borde intensifieras för att säkerställa att inga oacceptabla negativa effekter uppstår för patienterna när produkter fasas ut från den svenska marknaden.

Utöver de vanliga kvartalsanalyserna av Läkemedelsverkets restanmälningslista genomför Lif just nu en fördjupad analys av all den data som samlats in under det gångna året. Mer information om den kommer inom kort.

Läkemedelsverkets information om restanmälningar kan förbättras

En slutsats av Lifs analyser av restanmälningsslistan är att den skulle bli ett skarpare verktyg i hanteringen av restanmälda läkemedel med ett annat upplägg. Lif har tagit fram ett förslag som skulle underlätta den samverkan mellan försörjningskedjans aktörer som Läkemedelsverket föreslagit för att förbättra kommunikationen kring och hanteringen av läkemedelsbrister.

Läs mer om förslaget på förbättringar av restanmälningsslistan.

Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 30 juni 2020