X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Omfattande forskning kring svåra sjukdomar

Den medicinska forskningen har gjort stora framsteg de senaste decennierna, men samtidigt finns det ännu många sjukdomar där drabbade patienter inte kan erbjudas effektiva behandlingsmetoder. Idag forskar läkemedelsföretagen mer intensivt än någonsin tidigare för att få fram nya läkemedel för svårt sjuka patienter.

Medicinsk utveckling sker oftast i små steg, med nya läkemedel som har bättre medicinsk effekt mot den aktuella sjukdomen än dagens behandlingar, eller läkemedel som har färre biverkningar. Men om man blickar tillbaka lite längre blir det tydligt att de små stegen tillsammans blir ett stort kliv. Det är exempelvis tydligt att allt fler som drabbas av cancer överlever allt längre [1].

Bättre läkemedelsbehandlingar, mer avancerad diagnostik och bättre metoder för strålning och operation innebär att andelen cancerpatienter som överlever sjukdomen i minst fem år ständigt ökar. De senaste åren har behandling av olika cancersjukdomar med så kallad immunterapi utgjort ett medicinskt genombrott som medfört att ett extra stort steg kunnat tas. Likaså har nya läkemedelsbehandlingar inneburit stora förbättringar för många patienter med sjukdomar som exempelvis reumatism, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och astma/KOL.

Det finns mycket som talar för att de små stegen kommer allt tätare framöver, likaså antalet större medicinska genombrott. Idag kan läkemedelsföretag i allt större utsträckning dra stor nytta av grundforskning som kartläggningarna av det mänskliga genomet och av alla proteiner i människokroppen, samt utvecklingen av teknologi för att förändra eller ersätta skadade gener. Teknologin kring gensaxen CRISPR/Cas9 används också i allt större utsträckning inom läkemedelsforskning.

Det senaste året har det i samband med coronapandemin också blivit tydligt att mRNA-teknik revolutionerar utvecklingen av vacciner. I dag samarbetar också stora läkemedelsföretag i allt högre utsträckning med små forskningsföretag och med akademiska forskarlag för att snabbare kunna gå hela vägen från inledande forskningsupptäckt till en färdig behandling för patienter. Den rekordsnabba utvecklingen av vacciner mot covid-19 är ett exempel på detta.

Läkemedelsföretagens organisation i Europa, EFPIA, har genomfört en omfattande kartläggning av företagens forskning och utifrån forskningsläget försökt förutspå de medicinska genombrott som kan vara på väg de närmaste 5–10 åren [2]. Utvecklingstakten är redan i dag hög. Under förra året godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA 55 helt nya läkemedelssubstanser, jämfört med 30 nya substanser under 2019. Fjolåret präglades i hög grad av coronapandemin. Under 2020 startade företagen omkring 700 kliniska prövningar på människa av nya läkemedel och vacciner mot covid-19. Utöver dessa studier startades omkring 4 000 nya kliniska prövningar inom andra sjukdomar, vilket var en minskning med cirka 17 procent jämfört med 2019. Minskningen kan förklaras av den pågående coronapandemin.

De pågående prövningarna i olika faser av nya läkemedelssubstanser ger en god fingervisning inom vilka sjukdomsområden som företagen koncentrerar sina forskningsresurser.

  • Cancerområdet dominerar med ett stort antal nya substanser mot vanliga cancersjukdomar som lungcancer, bröstcancer, prostatacancer och hudcancer. Ett antal studier rör läkemedel riktade mot cancer som orsakats av en särskild genavvikelse oavsett i vilket organ huvudtumören finns.
  • Utöver cancer dominerar infektionssjukdomar som HIV och covid-19, neurologiska sjukdomar som Alzheimers, blodsjukdomar som myelom, lungsjukdomar som astma och KOL, samt många mer sällsynta sjukdomar.
  • Många av de pågående studierna gäller avancerade behandlingar med cell- och genterapier, som CAR-T-behandling mot olika tumörer, immunterapier och mRNA-vacciner.

Kommande medicinska genombrott

Utifrån EFPIA:s kartläggning har åtta områden pekats ut som särskilt viktiga och dessa har analyserats djupare. Här kan betydande medicinska genombrott förväntas inom överskådlig framtid.

Kombinationsbehandling med immunterapi mot lungcancer

Lungcancer är den dödligaste formen av cancer i många länder, och även i Sverige. Femårsöverlevnaden är fortfarande relativt låg, vilket ofta beror på alltför sen diagnos, och att många patienter är äldre och har ofta andra sjukdomar kopplade till rökning.

Men de senaste åren har kombinationsbehandlingar kraftigt förbättrat prognoserna för många patienter med lungcancer. Ett stort antal kliniska prövningar pågår i olika faser där immunterapi, som utnyttjar det egna immunförsvaret, kombineras med ett målriktat läkemedel som dödar cancerceller.

Utvecklingen inom området är mycket snabb och under perioden fram till 2025 väntas ett antal nya kombinationer kunna godkännas för behandling av i första hand icke-småcellig lungcancer, som är den vanligaste formen av sjukdomen.

Läkemedel mot alzheimers sjukdom

Hjärna

Alzheimers sjukdom utgör den vanligaste formen av demens. Sjukdomen som har ett långsamt förlopp leder till förändringar i hjärnans nervsystem som orsaker att alltfler nervceller förtvinar. Alzheimers leder till omfattande lidande för patienter och anhöriga och till mycket stora kostnader för samhället.

Ett flertal läkemedelsföretag har de senaste decennierna investerat stort i forskning för att få fram effektiv behandling, men hittills har i princip alla försök misslyckats. Men forskarna fortsätter att försöka få fram läkemedel som i första hand kan bromsa de sjukliga förändringarna i hjärnan. Just nu pågår över 150 kliniska prövningar i olika faser av nya behandlingar.

De nya substanserna har olika angreppssätt vilket kan öka möjligheterna att nå fram till effektiva behandlingar. En förutsättning för att lyckas är att metoder utvecklas för tidig diagnos av sjukdomen.

Genterapi mot sällsynta sjukdomar

Många ovanliga sjukdomar beror på en medfödd genetisk defekt, att en eller ett fåtal gener är skadade eller helt saknas. Genterapi går ut på att byta ut eller att reparera de skadade generna, och på det sättet återställa den normala funktionen.

Genterapi är ett område som utvecklas mycket snabbt och flera nya behandlingar har godkänts de senaste åren, exempelvis mot den svåra nedbrytande sjukdomen spinal muskeldystrofi som främst drabbar unga pojkar.

I dag pågår över 150 kliniska läkemedelsprövningar med genterapi. Ett flertal gäller sjukdomen blödarsjuka, som innebär att blodets förmåga att koagulera är skadad. Flera nya behandlingar mot blödarsjuka kan komma att godkännas de närmaste åren. Kliniska prövningar pågår även kring genterapi mot flera ovanliga neurologiska sjukdomar.

Cellterapi och CAR-T-behandling mot cancersjukdomar

Cellterapi innebär att patientens egna celler, eller donerade celler, modifieras utanför kroppen och förs tillbaka för att ersätta skadade celler och därigenom bekämpa sjukdom. CAR-T är en behandling där cellerna som förs tillbaka till patienten har modifierats till att känna igen och attackera cancerceller.

Utvecklingen inom området är snabb och i dag finns två effektiva CAR-T-behandlingar mot olika former av lymfom, cancer i lymfsystemet. Kliniska läkemedelsprövningar är pågående mot olika cancersjukdomar som lymfom, myelom samt även solida tumörer som bröstcancer, livmoderhalscancer och cancer i bukspottskörteln.

Forskning pågår även kring nästa generations CAR-T-behandling där cellterapiteknologin kombineras med gensaxen CRISPR/Cas9 används för att få fram mer precisa behandlingar.

Läkemedel mot fettlever

Fettlever som inte beror på alkoholmissbruk (NASH) är en sjukdom som ökar kraftigt i Europa i takt med att andelen överviktiga i befolkningen ökar. Vid fettlever ansamlas alltmer fett i levern vilket på sikt riskerar att leda till skrumplever och behov av levertransplantation.

Sjukdomsområdet är tydligt eftersatt. Undersökningar har visat att de flesta i befolkningen inte känner till att kraftig fetma kan leda till svåra leverskador. Det saknas diagnostiska verktyg för att i ett tidigt skede kunna ställa diagnosen NASH, och det saknas ännu effektiv behandling som kan stoppa den sjukliga fettinlagringen i levern.

Ett flertal läkemedelsföretag genomför nu kliniska läkemedelsprövningar som kan leda fram till effektiva behandlingar inom en femårsperiod.

Läkemedel som återuppbygger nervsystem vid multipel skleros (MS)

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som innebär att kroppens eget immunsystem attackerar och skadar nervsystemet genom att förstöra det skyddande höljet runt nervtrådarna, myelin. Sjukdomen är progressiv och leder över tid till allt allvarligare symtom som utmattning, försämrad syn och balans, muskelsvaghet och kognitiva problem. Sjukdomen går oftast i skov med periodvis svåra symtom.

I dag finns effektiv behandling som för de flesta patienter kan bromsa den skadliga sjukdomsutvecklingen, men ingen behandling som kan återställa kroppsfunktioner som gått förlorade. Morgondagens behandlingar syftar till att reparera och återuppbygga det skadade myelinet. Förhoppningen är att patienter exempelvis ska kunna få förbättrad syn, kognition och mobilitet.

Just nu pågår 14 kliniska läkemedelsprövningar av nya substanser med olika angreppssätt. Inom några år visar det sig om läkemedelskandidaterna kan nå hela vägen.

mRNA-vacciner

Coronapandemin har inneburit ett genombrott för att få fram vacciner med mRNA-teknik. Inom ett år från utbrottet av SARS-CoV-2 fanns två mRNA-vacciner godkända för bred vaccinering i Europa, de första vacciner som godkändes med tekniken. Förenklat innebär tekniken att ett budbärar-RNA förs in som bär på instruktioner för att cellerna i kroppen ska tillverka det protein som immunförsvaret ska reagera emot.

I dag pågår kliniska läkemedelsprövningar både vad gäller att förhindra sjukdom, som covid-19-vaccinerna, och för behandling av sjukdomar. Utöver covid-19 prövas nya substanser framför allt för behandling av glioblastom, den vanligaste formen av hjärntumör hos vuxna. Det är en snabb och aggressiv cancerform som i dag främst behandlas genom operation, eller om detta inte är möjligt med strålning och cellgifter.

De kliniska prövningarna ska visa om mRNA-vaccinet kan bekämpa cancercellerna genom att trigga igång immunförsvaret. Förhoppningarna är att detta skulle kunna minska antalet riskabla operationer och förlänga överlevnaden hot patienterna. mRNA-forskningen är ännu en ny teknologi som bedöms utvecklas snabbt under kommande år.

Botande behandling mot hiv och hepatit B

Hiv och hepatit B är infektionssjukdomar som under lång tid fört med sig omfattande lidande för patienter och anhöriga och stora samhällskostnader. I Europa beräknas 2,3 miljoner personer leva med hiv-infektion, och 4,7 miljoner med hepatit B-infektion.

Inom hiv har genom åren allt bättre antivirala läkemedel utvecklats och i dag betecknas hiv som en hanterbar kronisk sjukdom som innebär att hiv-positiva kan leva ett i stort sett normalt liv. För båda sjukdomarna gäller att infekterade patienter tvingas till livslång behandling med läkemedel som trycker tillbaka virusnivåer. Många patienter utvecklar resistens och måste därför ständigt byta behandling.

I dag pågår ett antal kliniska läkemedelsprövningar kring nya substanser. Det handlar dels om prövningar av mer effektiva antivirala läkemedel, dels om behandlingar som syftar till att helt bota patienten. Vad gäller hiv är de botande behandlingar som prövas ännu i tidig forskningsfas och flera olika angreppssätt prövas, som gen- och cellterapier, antikroppsbehandling, och DNA-baserade vacciner. Även inom hepatit B prövas substanser med flera olika teknologier och här finns förhoppningar om att botande behandling kan finnas tillgänglig inom fem år.


[1] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf

[2] https://www.efpia.eu/media/602564/iqvia_efpia_pipeline-review_final.pdf

Uppdaterad: 6 september