Att förebygga ohälsa är en viktig del av arbetet med hållbar utveckling och FN:s globala hållbarhetsmål. Den positiva utvecklingen med en minskande strokeincidens vi sett i Sverige är ett tydligt och viktigt exempel på hur sjukvården det senaste decenniet har kommit en bit på vägen mot FNs hållbarhetsmål 3.4.1: att 2030 ha minskat antalet dödsfall genom förebyggande insatser och behandling.
År 2018 drabbades ungefär 25 000 personer i Sverige av en stroke. 74 % av de som insjuknade var 70 år eller äldre. I 25 % av strokefallen avled personen inom 28 dagar efter insjuknandet [1].
Ischemisk stroke eller hjärninfarkt är en av våra vanligaste dödsorsaker och leder förutom ett lidande för patienten och anhöriga till avsevärda kostnader för sjukvård och samhälle. De samhällsekonomiska kostnaderna för en stroke har uppskattats till i genomsnitt ca 800 000 kr [2] och det mänskliga lidandet går inte att sätta kronor och ören på.
En bidragande orsak till stroke är förmaksflimmer. Det nästan femdubblar risken [3]. Om fler patienter med förmaksflimmer får förebyggande behandling kan ännu fler strokefall förhindras.
Förekomsten av både stroke och hjärtinfarkt har minskat kraftigt på senare år. Idag insjuknar färre personer, och alltfler strokefall förebyggs trots en åldrande befolkning. Det har bland annat uppmärksammats i Hälso- och sjukvårdsrapporten 2020 från SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Under de senaste tio åren har behandling med nya läkemedel varit revolutionerande för strokevården, både genom minskad risk för stroke och en lägre risk för allvarliga komplikationer såsom blödningar [4].
Antalet strokefall har sedan 2010 minskat med 15 % [5] och blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer står för en tredjedel av minskningen [6]. En av de största orsakerna är att allt fler patienter behandlas med NOAK (Non-vitamin K antikoagulantia), som förutom att minska risken för stroke leder till färre allvarliga blödningar jämfört med äldre läkemedel [7].
2020 har varit ett omvälvande år för alla och covid-19 pandemin lämnar ingen oberörd. Vår svenska sjukvård har ställts inför exceptionella utmaningar och särskilt fokus har legat på att skydda personer i riskgrupp.
Riskfaktorerna för stroke vid förmaksflimmer (såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller TIA) är i hög utsträckning desamma som för att bli svårt sjuk i covid-19 varför det inte är orimligt att anta att berörda personer förmodligen drar sig för att besöka vården, åtminstone fysiskt. Det nationella kvalitetsregistret, Riksstroke, larmade tidigt under pandemin om att antalet inrapporterade fall av sjukhusvårdad stroke och TIA sjönk under första kvartalet 2020, jämfört med samma period 2019 [8].
Samtidigt som personer i riskgrupper inte ska besöka vården i onödan är det viktigt att vi i ljuset av pandemin fortsätter det strokepreventiva arbetet. Det finns därmed ett stort behov av att få ut nya och effektiva diagnosmetoder i hälso- och sjukvården. Dörren till den digifysiska vården har öppnats och nu gäller det att använda de digitala nycklarna.
Ett sätt att på egen hand upptäcka förmaksflimmer är att ha koll på sin puls, gå gärna in på kännpulsen.se som BMS och Pfizer tagit fram i samarbete med Riksförbundet Hjärt Lung för att lära dig mer.
Arbetet med att förebygga stroke stöttar FN:s globala hållbarhetsmål.
Mål 3: God hälsa och välbefinnande – säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
Mål 3.4: Att till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande.
Läkemedelsbranschen är en viktig del av lösningen när det gäller en långsiktig hållbar industrisektor och hälso- och sjukvård.
[1] Socialstyrelsen Statistik om stroke 2018
[2] IHE rapport 2012:2 Kostnader för insjuknande i stroke år 2009, en incidensbaserad studie, justerad till 2018 års prisnivå med KPI.
[3] Wolf et al. Stroke 1991;22:983-8.2.
[4] Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. www.socialstyrelsen.se, 2018.
[5] Riksstroke ”årsrapport stroke TIA 2018”
[6] Friberg L., Rosenqvist M. et al. Stroke 2014;45:2599-2605
[7] https://lakemedelsverket.se/antikoagulantia-formaksflimmer
[8] Bo Norrving i https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/04/17/markant-nedgang-av-rapporterad-stroke-pa-sveriges-sjukhus/