X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Så kan vi tillvarata e-hälsans möjligheter fullt ut

Sverige har kommit långt i digitaliseringen av hälso- och sjukvården men det finns mycket att göra på området. Tillsammans kan läkemedelsbranschen och övriga aktörer inom hälso- och sjukvården utveckla tjänster och lösningar som realiserar e-hälsans fulla potential. På det sättet kan vi gemensamt stötta utvecklingen av vården, stärka patienterna och ta fram nya behandlingar. 

Sverige har möjlighet att både införa e-lösningar för att förbättra dagens sjukvårdssystem och positionera sig som en internationell testbädd för framtidens digitaliserade hälso- och sjukvård. För att lyckas med det måste e-hälsoarbetet inom det offentliga knytas närmare det privata utvecklingsarbete som bedrivs av individer, organisationer och företag. Tillsammans kan läkemedelsbranschen, hälso- och sjukvården, patientrepresentanter och andra aktörer i sjukvårdssystemet ta fram tjänster och lösningar som realiserar e-hälsans fulla potential.

Läkemedelsföretagens roll inom digital hälsa

För företagen handlar det om att kunna följa upp behandlingar på ett digitalt och automatiserat vis, stödja patienterna och vården med digitala verktyg och skräddarsy information på olika sätt genom användardata. Läkemedelsbranschen står nu inför utmaningen att gå från att leverera produkter till att leverera tjänster. Digitaliserade hälsotjänster ger läkemedelsföretagen och därmed vården möjlighet att bidra till prevention, tidig upptäckt och ordnad läkemedelsanvändning.

Bayer: När digitaliseringen vinner mark hamnar patienten mer i centrum

Det är inte tekniken som sätter upp hinder för e-hälsa i framkant. – Vi måste investera i förändringsresan för oss människor, menar Karin Eidolf som är marketing and sales operations head på Bayer.

Astellas: Med mer data får vi bättre prevention och vård

Digitaliseringen är här för att stanna och genom den skapas fler sätt för oss att bidra till en bättre hälso- och sjukvård, säger Jens Bäck som är nordic digital product manager på Astellas.


Möjligheterna med digitalisering

Nedan finns information om några av de digitala områden där möjligheterna skulle kunna utnyttjas i högre grad än idag:

  • användning av data
  • artificiell intelligens
  • innovationssystem
  • automatiserad dataöverföring och uppföljning av läkemedelsbehandling
  • hälsoappar och ackreditering
  • Fass.

Användning av data

Svensk hälsodata är en underutnyttjad guldgruva och nyckeln för att kunna lyfta ett innovativt och unikt Sverige internationellt. För att kunna fortsätta att sticka ut behövs högre kvalitet på data, att alla sjukdomsområden kan beskrivas på ett likartat sätt i kvalitetsregister och en högre grad av automatisering både vad gäller inmatning och utlämning av data.

Hälsodata är dels uppgifter i vårddokumentation, kvalitetsregister, biobanker med mera. Dels handlar det om data från olika källor som var och en för sig inte ger helheten men som kombinerade kan hitta tecken på ohälsa eller risk för sjukdom – det gäller exempelvis ändrat sökbeteende på symtom eller förändringar i användandet av hälso- eller fitnessappar – så att man kan inleda behandling eller förebyggande insatser i tid.

Att använda data på detta sätt skulle förbättra hälso- och sjukvårdens möjligheter att ge vård och behandling. För patienterna handlar det om att få en bättre prognos genom tidig diagnosticering.

Så kan möjligheterna med data tillvaratas

Lagrummet har tydliga ramar men tillämpas inte på ett likartat sätt i hela hälso- och sjukvården och det kan ifrågasättas om det används fullt ut. För att hitta långsiktiga lösningar krävs en diskussion om hur vi tillgängliggör och delar data i hälso- och sjukvården.

Data måste kunna tillgängliggöras aggregerat från olika källor så att innovativa krafter kan utveckla nya lösningar. Då kan data verkligen användas för patienternas och vårdens bästa.

Artificiell intelligens

Artificiell intelligens (AI) nyttjas i viss mån inom vården, men det finns en stor potential för fortsatt utveckling för att

  • automatisera manuella uppgifter och frigöra resurser
  • bistå patienter i behandling och vardag
  • förbättra processer inom sjukvården
  • tillgängliggöra kunskap
  • skapa nya optimala läkemedelskombinationer.

Ett exempel där AI både kan utveckla och avlasta vården är digital triagering där artificiell intelligens guidar patienterna till rätt vårdnivå- och instans och därmed frigör resurser hos de som idag utför det arbetet (i nuläget 1177). Att låta artificiell intelligens läsa röntgenbilder och patologisvar är ett annat exempel.

Ytterligare ett användningsområde för avancerad AI handlar om att tidigt kunna upptäcka sjukdomstillstånd genom att nyttja all den vård- och patientdata som finns tillgänglig i olika former och format men som idag inte samkörs.

Att dessutom låta systemet ha en lärandefunktion så att den artificiella intelligensen lär sig av all kunskap och data den samlar in i den kliniska vardagen skulle få stor effekt. I en svensk hälso- och sjukvård där avancerad AI är fullt integrerad skulle möjligheten att hitta patienter tillräckligt tidigt förbättra för både branschen och patienterna, genom att nya och gamla läkemedel i ännu högre utsträckning än idag kan användas av rätt person vid rätt tidpunkt i ett sjukdomsförlopp.

Så kan möjligheterna med AI tillvaratas

För att AI ska kunna nyttjas fullt ut krävs att lagrummet tydliggörs, liksom ansvarsfrågan om något går fel. Det krävs också att vi kopplar ihop och tillgängliggör data på aggregerad såväl som enskild nivå. Här är det nödvändigt att vi arbetar transparent och i samverkan.

Innovationssystem

Läkemedelsbranschen har stor erfarenhet av att dokumentera värdet av innovationer för hälso- och sjukvården. Digitala hälsotjänster borde utvärderas på liknande sätt som läkemedel. Det ger individerna och vården stöd vid valet av de mest kostnadseffektiva lösningarna och skapar möjlighet att finansiera tjänster med offentliga medel. Förutsägbara regulatoriska- och ersättningsregler ger drivkraft att stimulera investeringar i utveckling av nya digitala hälsotjänster med dokumenterad nytta.

Innovationssystemet för digitala hälsotjänster bör bestå av:

  • validering och dokumentation av värde
  • ersättning utifrån dokumenterat värde
  • kommunikation av dokumenterade och ersättningsberättigade digitala hälotjänster till stöd för individens och hälso- och sjukvårdens val.

Automatiserad dataöverföring och uppföljning

När det gäller prissättning, introduktion och uppföljning av läkemedel rör sig svensk hälso- och sjukvård i en global kontext. En viktig pusselbit för att ytterligare effektivisera processerna och stärka trovärdigheten för alla parter är validerad automatisering av dataöverföring mellan olika system. Vi behöver ett transparent och pålitligt sätt att digitalt överföra olika former av aggregerade hälsodata för att kunna utveckla framtidens betalningsmodeller med patientens resultat i fokus. Transparensen är viktig vid automatisering då ingen granskar varje enskild siffra utan alla inblandade parter måste lita på att den data vi får ut är korrekt. 

Validerad automatiserad dataöverföring skulle öka transparensen och tillgängligheten samt frigöra arbetstid. Om exempelvis en region vill göra ett mer avancerat avtal med ett läkemedelsföretag för att komma överens om en prissättning som båda parter är nöjda med och sedan följa upp detta utifrån antal patienter eller effekt, måste informationen idag ”handjagas” vilket inte gynnar någon.

Att användandet och effekten av läkemedelsbehandlingar rapporteras i en rad olika system gör det omständligt och komplicerat att få information för att dels kunna följa effekten, dels göra mer avancerade prisavtal mellan läkemedelsföretagen och vården som baseras på hur patienterna faktiskt mår. 

Tekniken finns och lagrummet tillåter det hela. Men parterna behöver enas om problemställningen och tillsammans skapa lösningen.

Automatiserad dataöverföring och uppföljning

Lif efterlyser ett gemensamt initiativ som gör det möjligt att aggregera information och tillgängliggöra den på ett tydligt sätt. Vilken teknisk lösning som används har underordnad betydelse. Det centrala är att det resulterar i tillförlitlig information som kan användas för beslut kring behandling, utvärdering och ekonomisk ersättning. Arbetet måste drivas i samverkan för att uppnå gemensam nytta och en hög transparens.

Med en automatiserad uppföljning av läkemedelsbehandling går det att säkerställa att läkemedel används på rätt sätt och att samhället får värde för varje krona. Det ger förutsättningar för att patienter ska få en så bra och skräddarsydd behandling som möjligt.

Hälsoappar och ackreditering

Idag finns ett stort antal hälsoappar – dels sådana som används av patienter, dels sådana som används inom hälso- och sjukvården – och de är värdefulla verktyg för att monitorera sjukdomar och behandlingar.

Utbudet är mycket stort. I dagsläget finns drygt 375 000 hälso- och fitnessrelaterade appar att tillgå och det sker fem miljoner nedladdningar om dagen. Men marknaden är oreglerad och det finns inget sätt att avgöra vilka som är av god kvalitet och verkligen gör nytta.

Nordiskt samarbete för validerade hälsoappar

Lif ingår i Nordic Interoperability Project, ett nordiskt initiativ med ambitionen att ta fram ett sätt att ackreditera hälsorelaterade appar så att de kan få en effektiv introduktion i svensk hälso- och sjukvård samt hos svenska patienter.

I projektet ingår även att se över möjligheterna att skapa en nordisk datasjö. Då en del av framtidens läkemedelsbehandling kommer att vara mer specialiserad kommer det att finnas färre och färre patienter i Sverige att jämföra mellan – om data delas i större utsträckning mellan de nordiska länderna blir det möjligt att utvärdera patienternas behandling med större säkerhet.

Tillvarata möjligheterna med hälsoappar

En ackreditering av hälsoappar skulle underlätta för patienter, vård och apputvecklare.

  • Utvecklarna skulle få en tydlig bild av vilka krav från hälso- och sjukvården de ska uppfylla.
  • Vårdgivare och patienter skulle få en garanti att appen lever upp till vårdens kriterier för användning.
  • För läkemedelsindustrin innebär det en möjlighet att bistå med tekniska lösningar, både med och utan koppling till läkemedel, och ett sätt att utvärdera om globalt skapade lösningar har en plats i den svenska kontexten.

Fass – information om läkemedel i digital framkant

Med över fyra miljoner besök i månaden är webbplatsen Fass en av Sveriges främsta och mest väletablerade källor till information om läkemedel. Tjänsten används av både personal i vården, apotekspersonal och patienter och är integrerad i journalsystem.

Utöver kontinuerligt uppdaterad information om läkemedelsanvändning, dosering och biverkningar informerar Fass om ett läkemedel är tillfälligt slut hos tillverkaren, vilka apotek som har den önskade produkten i lager och vilka alternativa behandlingar som står till buds ifall ett preparat inte går att få tag i – allt för en säker läkemedelsanvändning och högkvalitativ vård baserad på den mest aktuella informationen och kunskapen.

Nyheter i Fass under 2021

Fass bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att ligga i fas med digitaliseringen och användarnas behov. Våren 2021 lanserades en ny app till allmänheten för att ytterligare förbättra användarvänligheten och öka tillgängligheten till läkemedelsinformation. Nytt i denna app är scanningfunktionen: med ett enkelt klick scannas läkemedelsförpackningens streckkod eller 2D-kod och man kommer direkt till produktens bipacksedel – på så vis når man enkelt den senast uppdaterade produktinformationen. I appen går det också dela läkemedelsinformation med andra, spara sökningar och hitta tillbaka till läkemedel man tidigare sökt fram.

Fass har även potential att bli ett nav för interaktion mellan läkemedelsbranschen och hälso- och sjukvården, detta genom att löpande utvecklas som underleverantör av läkemedelsinformation. Under 2021 släpps Fass nya API med information som enkelt kan integreras i olika sjukvårdssystem och tjänster från apotek och myndigheter. De aktörer som vill ha den senaste läkemedelsinformationen kan välja att hämta och visa upp den utifrån sina behov.

Fler digitala möjligheter

Genom att ta tillvara de tekniska möjligheter som digitaliseringen för med sig kan Fass tjänster även vara en resurs för läkemedelsutveckling, bättre och mer skräddarsytt stödmaterial kring läkemedelsanvändning och för att fånga upp biverkningar så tidigt som möjligt. All den data som genereras av användandet av Fass olika tjänster kan på så sätt bidra till stor nytta för såväl patienterna som hälso- och sjukvården i framtiden.

Sjukvårdens digitala informationsmiljöer 

En stor förändring inom den digitala hälso- och sjukvården handlar om skapandet och, framförallt, implementeringen av framtidens vårdinformationsmiljöer. Dessa system är viktiga för att kunna implementera beslutstöd för vårdprofessionen, vidareutveckla verksamheten på bästa sätt och följa upp behandling i olika former. Antalet journalsystem/vårdinformationsmiljöer är mindre väsentligt – det viktiga är att de är användarvändarvänliga och "pratar" med varandra samt att det går att göra mätningar och uppföljningar idag och i framtiden.

Foto på kontaktpersonen
Magnus Lejelöv Sakkunnig policy

Sakkunnig policy

Uppdaterad: 15 april