Läkemedelsmarknaden

I denna sektion presenterar vi läkemedelsmarknaden. Diagram och tabeller syftar till att ge en heltäckande bild av olika aspekter av läkemedelsmarknaden i Sverige. Data hämtas från flera aktörer och källor. Det mesta baseras på publicerad statistik som här presenteras på ett överskådligt sätt. Informationen om läkemedelsmarknaden hämtas framförallt från statistikleverantörerna E-hälsomyndigheten och IMS Health. Uppgifter om forskning och nya läkemedel på marknaden hämtas från Läkemedelsverket och SCB. SKL och Socialstyrelsen är de huvudsakliga källorna vad gäller uppgifter om sjukvården och läkemedelsförmånen. De internationella jämförelserna baseras på uppgifter från IMS Health, den forskande läkemedelsindustrins europeiska organisation EFPIA samt OECD. Nedan ser du ett axplock av diagram och tabeller. 

Apotekens läkemedelsförsäljning

Apotekens utförsäljningspris (AUP), inkl. vet.
Källa: eHälsomyndigheten
Apotekens totala läkemedelsförsäljning var i princip oförändrad – mellan 36,2 och 36,9 miljarder kronor – under 5-årsperioden (2009-2013). Under 2014 ökade försäljningen och 2015 översteg försäljningen för första gången 40 miljarder kronor. Nästan tre fjärdedelar av apotekens försäljning är försäljning av receptförskrivna läkemedel. Försäljningen av receptförskrivna läkemedel ökade 2015 från 27,3 till 29,3 miljarder kronor. Ny botande behandling av hepatit C står för den största delen av denna försäljningsökning. En knapp femtedel av apotekens läkemedelsförsäljning utgörs av läkemedel som rekvireras till sluten vård och kostnaderna för dessa läkemedel var 7,6 miljarder kronor 2014. Det finns dock kända kvalitetsbrister i inrapporteringen från sjukhusapoteken vilket gör att försäljningen troligen var högre. Återstående försäljning utgörs av receptfria läkemedel som köps för egenvård, vars försäljning via apotek ökat något de senaste tre åren från en nivå på 3,3 miljarder kronor per år sedan apoteksomregleringen (2010-2012) till 3,7 miljarder kronor 2015. Receptfria läkemedel för egenvård säljs även via andra försäljningsställen än apotek. Den försäljningen var 843 miljoner kronor 2015.

Godkända NCE:er (exkl. duplikat), humanläkemedel

Källa: Läkemedelsverket/MPA

Nedgången i antalet kliniska prövningar som genomförs i Sverige återspeglas inte i antalet nya läkemedel som godkänns för försäljning. Europa har sedan slutet av 1990-talet tappat gentemot USA vad gäller läkemedelsutveckling. Under senare år har utvecklingen börjat vända. Under perioden 2010-2014 utvecklades 73 läkemedel med nya substanser av företag med hemvist i Europa. Motsvarande antal för företag med hemvist i USA var 83 stycken. I Sverige godkändes 68 läkemedel med ny kemisk substans under 2015. Majoriteten – 43 stycken – godkändes centralt via EU. Under de senaste tre åren har det skett en tydlig ökning i antalet nya godkända substanser jämfört med början av 2000-talet. I takt med att allt fler nya läkemedel når den svenska marknaden ökar utmaningen att säkerställa att de når de patienter som har behov av dem utan fördröjning och på ett jämlikt sätt.

Kostnadsutvecklingen för offentligt finansierade läkemedelskostnader 2015

Förmån och sjukhus, AIP
Källa: IMS Health

I absoluta tal ökade de offentliga kostnaderna för läkemedel – läkemedelsförmånen och läkemedel som används i sluten vård – med 1 792 miljoner kronor under 2015, mätt i apotekens inköpspris (AIP). Det är den totala effekten av utvecklingen för flera komponenter inom läkemedelsmarknaden. Det som bidrar till ökade kostnader är att det används mer läkemedel. Kostnaden för denna volymökning var 1 011 miljoner kronor under 2015. Ökad användning av immunsuppressiva läkemedel, cancerläke-medel och läkemedel vid ADHD står för knappt hälften av de ökade kostnaderna för ökad användning. Förändringar i behandlingsmönster bidrog också till ökade kostnader med 1 416 miljoner kronor. Nya hepatit C-läkemedel svarade för nästan hela denna kostnadsökning. Kostnadsökningarna balanserades av prispress på patenterade produkter, patentutgångar och generiskt utbyte vilka tillsammans bidrog till minskade kostnader med 635 miljoner kronor.

Läkemedelsprisindex (AUP) och Konsumentprisindex (KPI)

AUP = apotekens utförsäljningspris; Index 1980 = 100
Källa: www.scb.se, eHälsomyndigheten

Prisökningen för läkemedel i Sverige mäts genom Läkemedelsprisindex (AUP), som är en delkomponent av Konsumentprisindex (KPI). Jämfört med basåret 1980 var 2015 års Läkemedelsprisindex 152, vilket var en nedgång från året innan då index var 156. Det kan jämföras med KPI som sedan 1980 ökat till 299 (2015). Hade läkemedel följt den generella prisutvecklingen hade läkemedelspriserna i dag varit nästan dubbelt så höga. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets senaste internationella prisjämförelser visar att Sverige har de näst lägsta priserna för konkurrensutsatta läkemedel som finns med i det generiska utbytessystemet för periodens vara. Bara Nederländerna har lägre priser i detta segment. De svenska priserna för läkemedel utan konkurrens är lägre än priserna i Schweiz, Tyskland, Irland, Storbritannien, Danmark, Nederländerna och Österrike men högre än priserna i bland annat Finland och Norge.

Nya originalläkemedel introducerade under de 5 föregående åren

Apotekens inköpspris (AIP), MSEK exkl. vet, original, ej PI
Källa: IMS Health

Den tidigare svaga utvecklingen av den svenska läkemedelsmarknaden förklarades till en del av att det tog lång tid innan läkemedel kom till användning i den svenska hälso- och sjukvården. Om nya läkemedel definieras som de som introducerats under de föregående 5 åren uppgick den årliga försäljningen under perioden 2009-2013 till knappt tre miljarder kronor, vilket motsvarar mindre än 10 procent av den svenska läkemedelsförsäljningen. 2014 uppgick försäljningen av de läkemedel som introducerats under perioden 2010-2014 till 3,5 miljarder kronor och 2015 steg försäljningen av nya läkemedel ytterligare. Försäljningen av läkemedel introducerade under perioden 2011-2015 var 5,1 miljarder kronor (14,5 procent av läkemedelskostnaden). Till största delen förklaras uppgången av de nya hepatit C-läkemedlen som var den första läkemedelsgruppen som introducerades inom processen för ordnat införande och där staten skjutit till särskild finansiering via statsbidraget för läkemedelsförmånerna. Det återstår att se om samma positiva effekt kommer att kunna ses för andra läkemedelsgrupper framöver.

Original, parallell import, generika och övrigt, AIP

Apotekens inköpspris (AIP) MSEK exkl. vet.
Källa: IMS Health

Läkemedel säljs i huvudsak inom tre marknadssegment vilka styrs av olika logik och reglering. Därutöver finns "övriga läkemedel" som består av äldre produkter som inte på ett tydligt sätt kan klassas som original, parallellimporterade eller generiska läkemedel. Originalläkemedel svarar för knappt 60 procent av det totala försäljningsvärdet mätt i AIP, följt av generiska läkemedel (knappt 20 procent) och parallellimporterade läkemedel (11 procent). Mätt i försäljningsvolym är förhållandet det omvända.Generiska läkemedel utgör knappt 60 procent av alla försålda dygnsdoser följt av originalläkemedel (drygt 20 procent) och parallellimporterade läkemedel (2,5 procent). Dessa marknadsförhållanden förklaras av att läkemedelsföretagen behöver återfå de investeringar som gjorts i forskning och utveckling under patenttiden, som är cirka 15 år. Det skapar förutsättningar för fortsatt utveckling av nya läkemedel. Efter patenttiden bidrar generiska läkemedel till ökad konkurrens. Det ger lägre priser vilket gör läkemedlen tillgängliga för större patientgrupper samtidigt som resurser frigörs vilka kan finansiera användning av nya läkemedel. På en välfungerande läkemedelsmarknad – som den svenska – bidrar denna dynamik till att upprätthålla en långsiktigt hållbar utveckling av samhällets läkemedelskostnader.

SCB – FoU utgifter i företag i relation till nettoomsättning, 2013.

MSEK
Källa: www.scb.se

Näringslivets FoU, som totalt uppgick till 85,9 miljarder år 2013, är i hög grad koncentrerad till högteknologiska branscher. Hälften av företagsektorns FoU utförs i tre branscher. Läkemedelsindustrin, Industri för el-, dator-, och optikprodukter och Transportmedelsindustrin stod tillsammans för 42,6 miljarder av företagssektorns satsningar på FoU. Ovanstående branscher hade också högst FoU-intensitet i för-hållande till nettoomsättning.

År 2013 investerade läkemedelsföretagen 7,0 miljarder kronor i FoU. Läkemedelsbranschen är därmed en av två branscher som återinvesterar mer än 10 procent av omsättningen i FoU. En knapp tredjedel av arbetskraftskostnaderna i läkemedelsbranschen går till personal som arbetar med FoU.

Läkemedelsbranschen bidrar därmed till att svenska företags FoU-utgifter är höga i internationell jämförelse. När FoU-verksamheten sätts i relation till respektive lands storlek placerar sig Sverige genomgående högt. Även i absoluta tal placerar sig svenska företag relativt högt när FoU-utgifterna relateras till hela OECD-områdets FoU-utgifter. Svenska företag utförde 1,2 procent av all FoU inom OECD. I relation till förädlingsvärde utgjorde de svenska industriföretagens FoU-utgifter 3,7 procent vilket leder till en topplacering i internationell jämförelse.

Sveriges handelsbalans per bransch 2015. MSEK

SITC -2
Källa: www.scb.se

Läkemedelsbranschen är en svensk basindustri. Under 2015 slog den svenska läkemedelsexporten rekord. Jämfört med 2014 ökade läkemedelsexporten med 12 miljarder kronor. Läkemedel var den 4:e största exportnäringen med ett exportvärde på 71,2 miljarder kronor, vilket är i samma storleksordning som exporten av pappersprodukter. Läkemedelsbranschen bidrar därmed på ett betydande sätt till det svenska handelsöverskottet. Utan handeln med läkemedel hade den svenska handelbalansen varit 37,8 miljarder lägre 2015. Det är endast handel med papper och pappersprodukter som genererar ett högre handelsöverskott. Läkemedelsbranschen bidrag till svensk ekonomi via den positiva handelsbalansen överstiger därmed de totala kostnaderna för inköp av läkemedel i Sverige (35,2 miljarder kronor).