Internationella jämförelser

I denna sektion presenterar vi läkemedelsmarknaden på internationell nivå. Diagram och tabeller syftar till att ge en heltäckande bild av olika aspekter av läkemedelsmarknaden i Sverige. Data hämtas från flera aktörer och källor. Det mesta baseras på publicerad statistik som här presenteras på ett överskådligt sätt. Informationen om läkemedelsmarknaden hämtas framförallt från statistikleverantörerna E-hälsomyndigheten och IMS Health. Uppgifter om forskning och nya läkemedel på marknaden hämtas från Läkemedelsverket och SCB. SKL och Socialstyrelsen är de huvudsakliga källorna vad gäller uppgifter om sjukvården och läkemedelsförmånen. De internationella jämförelserna baseras på uppgifter från IMS Health, den forskande läkemedelsindustrins europeiska organisation EFPIA samt OECD. Nedan ser du ett axplock av diagram och tabeller. 

OECD - Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna i vissa länder

Källa: data.oecd.org

Läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdkostnaderna är oftast lägre i länder med mer utvecklade hälso- och sjukvårdssystem eftersom investeringar i uppbyggnaden av den generella hälso- och sjukvården kräver stora investeringar och tar tid. Det innebär dock inte att en lägre andel indikerar ett mer välfungerande hälso- och sjukvårdssystem eftersom det inte är känt vilken andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna som bör investeras i läkemedel. Sverige tillhör de länder där läkemedelskostnadernas andel av hälso- och sjukvårdskostnaderna är lägst. Det är bara Danmark, Norge, Nederländerna och Luxemburg som har en lägre andel än Sverige. I OECD-statistiken redovisas kostnaderna för läkemedel i slutenvård som hälso- och sjukvårdskostnader. Det förklarar den låga andelen i Norge och Danmark. I Sverige utgör kostnaderna för läkemedel i sluten vård knappt 20 procent av de totala läkemedelskostnaderna, vilket kan jämföras med att hälften eller mer av läkemedelskostnaderna i Norge och Danmark utgörs av läkemedel som köps in till sjukhus.