Hälso- och sjukvård, Läkemedelsförmånen

I denna sektion presenterar vi hälso- och sjukvården samt läkemedelsförmånen. Diagram och tabeller syftar till att ge en heltäckande bild av olika aspekter av läkemedelsmarknaden i Sverige. Data hämtas från flera aktörer och källor. Det mesta baseras på publicerad statistik som här presenteras på ett överskådligt sätt. Informationen om läkemedelsmarknaden hämtas framförallt från statistikleverantörerna E-hälsomyndigheten och IMS Health. Uppgifter om forskning och nya läkemedel på marknaden hämtas från Läkemedelsverket och SCB. SKL och Socialstyrelsen är de huvudsakliga källorna vad gäller uppgifter om sjukvården och läkemedelsförmånen. De internationella jämförelserna baseras på uppgifter från IMS Health, den forskande läkemedelsindustrins europeiska organisation EFPIA samt OECD. Nedan ser du ett axplock av diagram och tabeller. 

Förmån och egenavgift för receptförskrivna humanläkemedel

Källa: eHälsomyndigheten

Under 2015 ökade samhällets kostnad för läkemedelsförmånen med 977 miljoner kronor till 18,8 miljarder kronor, vilket fortfarande är en lägre kostnad än 2009. Två tredjedelar av förmånskostnaden (12,9 miljarder kronor) subventionerar de personer som nått taket för egenavgiften i högskostnadsskyddet (2 200 kronor) och fått frikort. Samhället finansierade 67 procent av den totala försäljningen inom läkemedelsförmånen 2015, en minskning med 7 procentenheter sedan 2010. Patienterna betalade 5,8 miljarder kronor i egenavgift för läkemedel som förskrivits inom läkemedelsförmånen. Det är en ökning med 777 miljoner kronor sedan 2011 (indexuppräkningen av egenavgiften infördes 2012). Den absoluta majoriteten av alla (5 miljoner personer) som köper läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen betalar själva hela kostnaden vid första uttaget. Antalet personer som får frikort vid första uttaget har legat stabilt på 22 000 personer de tre senaste åren men ökade 2015 till 24 000 personer. Totalt var det 905 000 personer som någon gång under 2015 gjorde ett inköp med frikort inom förmånen. För alla receptförskrivna läkemedel – oavsett förmånsstatus – betalades 9,5 miljarder kronor i egenavgift under 2015. Det går dock inte att urskilja hur stor del av den kostnaden som betalas av patienterna och hur mycket som subventionerades av landstingen t.ex. för smittskyddsläkemedel.

Landstingens nettokostnad per capita för hälso- och sjukvård

Källa: www.skl.se

Introduktion av nya läkemedelsbehandlingar har ofta en direkt påverkan på hälso- och sjukvårdens organisation och kostnader. Det finns många exempel på nya läkemedelsbehandlingar som över tid medfört att patienter kan behandlas i primärvården istället för inom den specialiserade vården. Kostnaden per person för specialiserad vård är mellan tre och fyra gånger högre än kostnaden för primärvård, vilken i sin tur är i samma storleksordning som den totala läkemedelskostnaden – oavsett vårdform. Den totala läkemedelskostnaden per person har varit i stort sätt oförändrad kring 3 800 kronor under perioden 2008-2013 men ökade 2014 till 4 075 kronor per person. Under perioden 2010-2014 ökade läkemedelskostnaderna per person med 266 kronor. Under samma period ökade kostnaderna för specialiserad vård och primärvård med 1 709 respektive 475 kronor per person.

Hälsoräkenskaperna och läkemedelsförsäljningen

Miljarder SEK
Källa: * Hälsoräkenskaperna www.scb.se, **Apotekens läkemedelsförsäljning (EHM)

I ett 5-årsperspektiv har läkemedelskostnaderna i slutenvård minskat som andel av kostnaderna för botande och rehabiliterande slutenvård, från 8,1 procent (2009) till 7,6 procent (2014). Kostnaden för receptförskrivna läkemedel har under samma tid minskat som andel av botande och rehabiliterande öppenvård från 24,9 procent (2009) till 21,0 procent (2014). Om läkemedelskostnaderna hade tillåtits öka i samma takt som kostnaderna för botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster hade den totala läkemedelsförsäljningen 2014 varit 43,4 miljarder kronor istället för 37,7 miljarder kronor, en skillnad på 5,7 miljarder kronor.