Läkemedelsmarknaden och hälso- och sjukvården

Sedan 1970-talet har LIF publicerat årliga sammanställningar som beskriver olika aspekter av hälso- och sjukvården och läkemedelsmarknaden i Sverige och internationellt. Sammanställningen heter FAKTA och innehåller områdena Läkemedelsmarknaden, Hälso- och sjukvården samt Internationella jämförelser. Här kan du ladda ner FAKTA för 2016.

Data är hårdvaluta på en läkemedels-marknad under omstöpning

Anders Blanck, VD LIF

Läkemedelsmarknaden är under omstöpning. I hela Europa pågår diskussioner för att finna nya sätt att säkerställa att behandlingar når de patienter som har behov av dem. Idag finns det ingen bättre idé i omlopp än att läkemedelsföretag ska ersättas för det värde som deras produkter bidrar med. Men har vi då inte redan löst problemet med vår värdebaserade prissättning av läkemedel? Nej, så enkelt är det inte.

Efter fjorton år med hälsoekonomisk utvärdering av läkemedel har vissa utmaningar blivit tydliga. Det som utvärderas är resultaten i kliniska läkemedelsprövningar och det är ett metodologiskt faktum att randomiserade studier inte speglar resultaten i den dagliga vården eftersom syftet i studierna är att med vetenskaplig precision mäta effekt och säkerhet. Prövningarna omfattar dessutom färre patienter och kortare behandlingstid än tidigare i takt med att läkemedel godkänns mer stegvist för att patienter med stora behov inte ska behöva vänta onödigt länge på behandling. Dessutom blir det en utvärdering av det genomsnittliga värdet vilket döljer att läkemedel kan ha olika värde för olika individer. Därför behöver man kunna mäta att enskilda patienter når behandlingsmålet, vilket ökar efterfrågan på data och evidens från klinisk vardag.

Detta ligger i linje med ett ökat intresse för värdebaserad vård. Nästa steg i Sverige bör därför vara att integrera värdebaserad ersättning för läkemedel i en vård där vårdresultat och värde står i centrum. Det behövs ett nytt tänk – att läkemedel är en fantastisk möjlighet – och kanske det mest konkreta sättet att minska de framtida kostnaderna. Vi behöver se insatser i hälso- och sjukvården som investeringar i kvalitet eftersom det är känt att verksamheter med hög kvalitet ofta har låga kostnader. Fortsätter vi att se läkemedel som den enklaste besparingsposten kommer kostnaderna för hälso- och sjukvården att fortsätta öka. Det är svårt att vända utvecklingen och arbeta på ett annat sätt. Inom läkemedelsområdet behöver det ske genom att fokusera mer på att minska slöseriet i form av läkemedel som inte används på ett sätt som ger värde. Det är ingen idé att läkemedel hämtas ut om patienten inte är motiverad att genomföra behandlingen. Samtidigt är det viktigt att avsluta patientens behandling så snart man inser att den inte ger önskvärt resultat. Vi behöver lägga lika mycket tid på att ta hand om den investering som en påbörjad behandling är som vi lägger på att säkerställa rätt rekommendation för nya läkemedel. Gör vi det kan resurser frigöras som kan finansiera användning av de nya behandlingar som svenska patienter behöver. Läkemedelsbranschen har – liksom andra aktörer – ett ansvar för en hållbar utveckling av hälso- och sjukvården. Vi vill bidra på ett intelligent sätt och bryta de senaste 20 årens fokus på att sänka läkemedelskostnaderna.

En förutsättning för den utveckling som beskrivs ovan är att det är möjligt att mäta värde. Det är helt nödvändigt att det går att samla in data från hälso- och sjukvården när nya läkemedel introduceras. En ökad insikt i denna fråga är positivt eftersom det pekar ut en utveckling som alla aktörer kan ställa sig bakom. Samtidigt har det visat sig vara svårare i praktiken än i teorin. Att betala för resultat eller för minskade kostnader är teoretiskt tilltalande men utmaningarna med att samla de data som behövs är stora. Om det administrativt enkla väljs före det långsiktigt kunskapsgenererande utnyttjas inte den möjlighet att attrahera internationellt intresse som finns. 

Det har under lång tid konstaterats att Sverige har goda förutsättningar att dokumentera läkemedelsanvändning i klinisk vardag via hälsodataregister, kvalitetsregister och data från strukturerad vårddokumentation. Att utveckla den potentialen är inte bara den viktigaste insatsen för att möjliggöra patienters tillgång till de nya behandlingar som kommer. Den dag vi har strukturerad vårddata kommer vi att kunna kompensera nedgången i kliniska läkemedelsprövningar med epidemiologiska studier av läkemedels värde och grundforskning för att identifiera de patienter som har störst nytta av en behandling. Det är genom tillgång till data som vi kan nå en vård i världsklass och samtidigt attrahera en större del av den globala läkemedelsindustrins investeringar, vilket är i linje med regeringens uttalade ambition med den satsning som görs på innovation och Life Science.

En återgång till en mer normal marknadsutveckling

Karolina Antonov, Analyschef LIF

Under 2015 fortsatte utvecklingen från 2014 då läkemedelsmarknaden åter ökade efter en lång period av relativt oförändrad försäljning. Till stor del beror detta på de nya botande behandlingarna för hepatit C som nått en historiskt stor försäljning sedan de introducerades 2014. Försäljningsutvecklingen påverkas även av att besparingarna i samband med patentutgångar minskar jämfört med rekordåret 2012. Läkemedels-företagens totala läkemedelsförsäljning mätt i apotekens inköpspris (AIP) ökade under året med 2,4 miljarder kronor till 35,2 miljarder kronor, en ökning med 7,3 procent. Kostnaden per invånare mätt i apotekens utförsäljningspris (AUP) ökade från 3 834 kronor till 4 075 kronor. 

Försäljningen av generiska läkemedel utvecklades som tidigare år – en konstant volymtillväxt till en marginell kostnadsökning. Under 2015 uppgick försäljningen av generiska läkemedel till 6,2 miljarder kronor, eller 17,8 procent av den totala läkemedelsförsäljningen (AIP). Därmed är 59,5 procent av alla försålda dygnsdoser generiska läkemedel. Priskonkurrensen mellan läkemedel utan patent genererade 2015 399 miljoner kronor i besparingar. Patentutgångarna var fortsatt få under 2015 och bidrog endast med 87 miljoner kronor i besparingar. Försäljningen av parallellimporterade läke-medel fortsatte att minska under 2015 då försäljningen var 3,7 miljarder kronor – 11 procent av läkemedelsförsäljningen mätt i AIP. Det innebär en återgång till marknadsandelen innan apoteksomregleringen då det infördes en förhandlingsrätt för apotek vad gäller inköpspriser för läkemedel utan generisk konkurrens. Detta i kombination med den mycket starka svenska kronan medförde att försäljningsvärdet av parallellimporterade läkemedel under några år nästan fördubblades.

I absoluta tal ökade de offentliga kostnaderna för läkemedel – läkemedelsförmånen och läkemedel som används i sluten vård – med 1 792 miljoner kronor (AIP) under 2015. Ökad användning av befintliga läkemedel bidrog till kostnadsökningar om 1 011 miljoner kronor under året. Därtill sågs en kostnadsökning för nya läkemedel och förändrade behandlingsmönster som bidrog till 1 416 miljoner kronor i kostnadsökningar. Försäljningen av läkemedel introducerade under de två föregående åren var 1 967 miljoner kronor, vilken gav en nettokostnadsökning på 1 576 miljoner kronor. Nya hepatit C-läkemedel svarade för merparten, 1 448 miljoner kronor, av denna ökning. De samlade kostnadsökningarna under året motverkades av 635 miljoner kronor i besparingar i form av prissänkningar under året.

Den totala försäljningen av läkemedel på recept 2015 uppgick till 29,3 miljarder kronor. Kostnaden för läkemedelsförmånen ökade till 18,8 miljarder kronor, vilket är den största årliga ökningen sedan 2002. Trots det var läkemedelsförmånskostnaden 2015 i nivå med år 2009. Patienternas egenavgifter inom förmånen ökade till 5,8 miljarder kronor. Jämfört med 2011 – innan indexreglering av egenavgiften infördes 2012 – är det nu cirka 400 000 fler personer som årligen betalar hela kostnaden för sina läkemedel vid sitt första inköp inom förmånen.