Om Läkemedelsbranschen

Läkemedelsbranschen satsar årligen ca 9 miljarder kronor på forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige och tillsammans med dess underleverantörer sysselsätts omkring 20 000 personer. Läkemedelsexport svarar för 6 procent av de samlade svenska exportintäkterna och exporten av läkemedel överstiger importen med drygt 37 miljarder kronor. Ofta framstår det i den allmänna samhällsdebatten att vi har skenande läkemedelskostnader och att detta utgör ett akut problem. Men i verkligheten har läkemedelskostnaderna snarare legat oförändrade de senaste 5 åren, samtidigt som övriga sjukvårdskostnader ökar.

Kortfakta om den svenska läkemedelsbranschen

  • Läkemedelsbranschen bidrar med drygt 35 miljarder kronor per år till Sveriges BNP.
  • Läkemedelsbranschen och dess underleverantörer sysselsätter omkring 20 000 personer runt om i Sverige.
  • Läkemedelsexport svarar för 6 procent av de samlade svenska exportintäkterna.
  • Exporten överstiger importen med drygt 37 miljarder kronor. (Export 71,2, import 33,4 miljarder).
  • Varje år satsar läkemedelsbranschen nästan 9 miljarder kronor på forskning och utveckling.
  • 21% av de anställda inom den svenska läkemedelsbranschen arbetar med forskning och utveckling.
  • Nästan en av fem forskarutbildade i näringslivet arbetar inom läkemedelsbranschen. Forskningsintensiteten i läkemedelsbranschen är mellan sex och tio gånger högre än i näringslivet i övrigt.

Kortfakta om den svenska läkemedelsmarknaden

  • Läkemedelsföretagens försäljning i Sverige har under de senaste 5 åren varit oförändrad kring 30 miljarder kronor.
  • Hälso- och sjukvårdskostnaderna har under den senaste 10 årsperioden ökat med 123 miljarder kronor.
  • Försäljningen av läkemedel introducerade under den föregående 5 årsperioden har sedan 2008 varierat mellan 2 och 2,5 miljarder kronor (mellan 7-8,5 procent av den totala läkemedelsförsäljningen).
  • År 2013 uppgick kostnaderna för läkemedel som introducerats under åren 2012-2013 endast till totalt 96 miljoner kronor – vilket motsvarar mindre än 0,5% av de totala läkemedelskostnaderna det året.
  • En genomgång av läkemedel godkända under 2011-2013 visar att cirka 15 procent av nya godkända läkemedel inte tillhandahållits alls i Sverige ett år efter godkännandet.
  • År 2013 hade endast en tredjedel av de läkemedel som godkänts under året fått ett förmånsbeslut vilket kan jämföras med att hälften av de nya läkemedel som godkändes under 2011 har fått ett förmånsbeslut under det första året
  • Receptförskrivna mediciner i öppenvård stod för 6,5 miljarder (5 procent av den totala kostnadsökningen).
  • Därutöver har kostnaderna för läkemedel i sluten vård ökat med 4,8 miljarder kronor (17 procent av kostnadsökningen för Botande och rehabiliterande slutenvård).
  • Kostnaderna för läkemedelsförmånen har sedan 2011 minskat från 19 miljarder kronor till 17,6 miljarder kronor vilket är en lägre nivå än år 2007.
  • Av de 5 miljoner personer som gör inköp inom läkemedelsförmånen under ett år betalar 95 procent hela kostnaden själva vid det första uttaget.
  • Cirka 1 miljon människor når under ett år frikortsgränsen. Av dessa har en tredjedel frikort under maximalt 2 månader och ytterligare 25 procent har frikort under 2 till 4 månader.
  • Tre fjärdedelar av landstingens kostnader för läkemedelsförmånen går till de 20 procent av patienterna som uppnår frikort.

Kortfakta om LIF

  • VD: Anders Blanck
  • Antal anställda: ca 20
  • Styrelseordförande: Niklas Karlberg, Novartis
  • Består av ca 85 medlemsföretag står som tillverkare för ca 80 % av läkemedelsförsäljningen i Sverige
  • Totalt är ca 12 000 personer anställda i ett LIF-företag
  • LIF är förkortning för Läkemedelsindustriföreningens Service AB

Källa: Vinst för Sverige – den forskande läkemedelsbranschens betydelse för Sverige, VETSAM samt FAKTA 2014, LIF

 

Nedan finns informationsgrafik som i korthet beskriver läkemedelsbranschens värde till både patienter och samhällsekonomin. 

Källa: Vinst för Sverige – den forskande läkemedelsbranschens betydelse för Sverige, VETSAM