LIF kommenterar undersökning av läkemedelsbranschens etiska regelverk

18 februari 2015

I en undersökning från Lunds Universitet, som publicerats i den internationella tidskriften PLOS Medicine görs en genomgång av de egenåtgärdssystem som läkemedelsbranschen i Sverige och Storbritannien bedriver för att säkerställa att företagen uppfyller högt ställda mål för följsamhet till etiska regler. Utredningen anser att de många fällningarna i båda länderna är ett tecken på att systemet inte fungerar. LIF:s Anders Blanck kommenterar undersökningen för svenskt vidkommande:

Läkemedelsbranschens egenåtgärdssystem ("LIF:s etiska regler" – LER) är det mest långtgående och detaljerade egenåtgärdssystemet bland alla svenska näringslivssektorer. Vi är stolta över det och anser att det fungerar mycket väl.

LER-systemet, med de två instanserna IGM och NBL, tar emot anmälningar från privatpersoner, företag, myndigheter och sjukvårdspersonal. De två anställda IGM (Informationsgranskningsmännen) marknadsbevakar självständigt och startar initiativärenden bland annat baserat på så kallade pliktexemplar som företagen är skyldiga att skicka in.

Den aktuella undersökningen gör en poäng av att det finns "många fall", vilket i sig anses visa att branschen inte sköter sig. Vi ser det inte på det sättet. Vårt egenåtgärdssystem är ett kvalitetsutvecklingssystem som innebär att vi ständigt skapar allt bättre och tydligare praxis kring ett regelverk som är mycket detaljerat och som inte alltid är helt lätt att tolka. LER uppdateras dessutom kontinuerligt vilket medför behov av ständig utbildning och kvalitetssäkring. De fällda och friade fallen skapar en detaljerad exempelsamling på vad som är tillåtet och vad som inte är det, till hjälp för företagen i deras fortsatta arbete. Vi kan inte se att det vore en poäng med färre anmälningar.

Undersökningen noterar mycket riktigt att Läkemedelsverket – som har full rätt att anmäla sådant som de anser är tveksamt eller klandervärt – står för en väldigt liten del av de samlade anmälningarna. De flesta anmälningar sker av LIF:s egna IGM-instans samt av konkurrerande företag. En stor andel av anmälningarna och fällningarna handlar om den exakta utformningen av obligatorisk information på förpackningar och i inbjudningar. Enligt vår uppfattning fångar systemet upp den absoluta majoriteten av alla potentiella "fall", vilket är en del av poängen.

Undersökningen pekar också ut ett antal allvarligare fall, och driver tesen att högre straffavgifter skulle verka mer avskräckande. Straffavgifters storlek kan alltid diskuteras men det är enligt vår åsikt tveksamt om avgifternas storlek är nyckeln här. Den centrala poängen med vårt egenåtgärdssystem är i stället själva publiceringen av besluten. Alla beslut av våra två instanser – IGM och NBL – publiceras sedan många år, och möjliggör just den typen av granskning som den aktuella undersökningen är ett exempel på. Vilken annan sektor arbetar med den graden av öppenhet kring sin kvalitetsutveckling av marknadsetiska frågor?

Vi kan också notera att allt detta sker frivilligt från företagens sida. Företag som inte är med i LIF – eller i organisationerna FGL och IML – är inte bundna av vårt etikssystem, och kommer inte med på den typ av negativa tio-i-topp-listor som undersökningen ställer upp.

Vi tror inte på åtgärder som huvudsakligen är till för att dramatisera det kvalitetsarbete vi bedriver, som till exempel en kraftig ökning av straffavgifterna. Det skulle i stället rycka undan grunden för ett etikarbete som vi anser är öppet och transparent, och som vi upplever är i hög grad respekterat från såväl myndigheter som sjukvården.