X

Din webbläsare stödjs inte längre!

Din webbläsare, Internet Explorer, är för gammal och stödjs inte längre av detta verktyg. Vänligen uppdatera din webbläsare till Microsoft Edge, Google Chrome eller Mozilla Firefox.

Droppe

Läkemedel och miljö

Likt de flesta andra produkter bär läkemedel på en risk för miljöpåverkan. Det gäller i alla led, från forskning och tillverkning till försäljning, konsumtion samt avfalls- och avloppshantering. Här berättar vi om hur läkemedel påverkar miljön och vad som görs från industrins och lagstiftarnas sida för att minska skadlig inverkan av utsläpp av läkemedel.

Läkemedelsrester kan påverka organismer i miljön

Läkemedel innehåller dels biologiskt aktiva substanser, dels olika tillsatsmedel som exempelvis färgämnen och konserveringsmedel. Det är främst de biologiskt aktiva substanserna som kan medföra risker när de släpps ut i naturen, som utsläppsrester vid läkemedelsproduktion eller när de konsumeras av människor.

Olika läkemedel påverkar olika livsformer, till exempel har vissa produkter en särskild inverkan på djur och växter medan antibiotika främst har en effekt på organismerna längst ned i näringskedjan. Eftersom antibiotika används mot bakteriesjukdomar är det också möjligt att känsliga bakteriearter i miljön kan påverkas, något som bidrar till antibiotikaresistens.

Cytostatika (cellgifter) är en läkemedelsgrupp som är miljöfarlig men där miljörisken ändå är begränsad eftersom preparaten används i små volymer.

Hormonstörande ämnen i naturen kan påverka vattenlevande organismer, och det är därför extra viktigt att överblivna läkemedel som innehåller hormoner lämnas tillbaka till apotek för att destrueras.

Hur farliga är läkemedelsrester för människor och miljö?

Läkemedelsrester har uppmätts i jord, sediment, ytvatten och grundvatten. Forskarna är dock överens om att halterna i avlopps-, yt- och dricksvatten inte orsakar akuta problem för människan eller miljön. Däremot är kunskapen än så länge bristfällig när det gäller långsiktig påverkan.

Så hamnar läkemedelsrester i naturen

Så hamnar lkm i naturen.svg

De överlägset största utsläppen av läkemedelsrester sker vid användning. Substanserna utsöndras med urin och avföring, och via avloppssystemen kan de sedan nå ut i vattendragen om avloppsreningsverken inte har tillräcklig reningskapacitet.

Andra möjliga spridningsvägar är hushållssoporna där överblivna läkemedel ibland hamnar. Den spridningen är mycket begränsad i Sverige eftersom våra sopor förbränns. Däremot skulle det kunna vara en stor spridningsväg i andra delar av världen. Detsamma gäller spridning av läkemedelssubstanser från tillverkning.

Läkemedelsrester kan också hamna i naturen vid tillverkning av läkemedel.

Utsläpp från tillverkning

Generellt sett har många av läkemedelsföretagen med försäljning i Sverige etablerade miljöprogram med god kontroll över val av råvaror, säker hantering av kemikalier och låga utsläpp av aktiva substanser från produktion. På senare år har dock problem med utsläpp av aktiva substanser från tillverkning i vissa fabriker i utvecklingsländer uppmärksammats. Ett problem som myndigheter, forskare och företag gemensamt arbetar för att motverka. Insatserna sker framförallt på global nivå inom EFPIA (The European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations), IFPMA (International Federation of Pharmaceutical Manufacturers & Associations) och företagen.

Läs mer om hur EFPIA arbetar för att minska miljöpåverkan från läkemedel 

Miljöinformation om läkemedel på Fass

Lif har tagit initiativet till att utveckla ett miljöklassificeringssystem för fass.se, vilket innebär att man i produktinformationen om ett läkemedel kan läsa om graden av miljöpåverkan. Bland annat står det om risken för miljön är hög eller låg.

Varje läkemedelsföretag utför själv miljöriskbedömningarna och tar fram miljöinformationen för sina läkemedelssubstanser. När en utomstående granskare, IVL (Svenska Miljöinstitutet AB), kontrollerat att bedömningen är korrekt utförd och uppfyller alla krav publiceras informationen på fass.se under rubriken Miljöinfo.

Klassificeringen har arbetats fram tillsammans med Apoteket AB (numera genom Sveriges Apoteksförening), Läkemedelsverket, Region Stockholm och Sveriges Kommuner och Regioner.

Environmental classification of pharmaceuticals at www.fass.se

På fass.se finns en miljöklassificering av läkemedelssubstanser där användarna kan få information om ett läkemedels miljöpåverkan. Den bygger på uppgifter som läkemedelsföretagen tagit fram och som utvärderats av det oberoende forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.

För att hjälpa läkemedelsföretagen i arbetet med bedömningarna har IVL gett ut vägledningen "Environmental classification of pharmaceuticals at www.fass.se". 

Produktionsår: 2021

Överblivna läkemedel kan vara ett miljöproblem

En del av de läkemedel som skrivs ut används inte. Det är i första hand ett naturresursslöseri och problem av ekonomisk eller medicinsk karaktär. Men i de fall överblivna läkemedel hamnar i soporna eller i värsta fall spolas ned i toaletten kan de utgöra ett miljöproblem.

I Sverige återlämnar allmänheten generellt sett en hög andel av överblivna läkemedel till apoteken, cirka 75 % enligt de uppskattningar som har gjorts. Apoteken skickar dem sedan till förbränning i extra hög temperatur i särskilda godkända anläggningar.

I många andra delar av världen finns dock inte motsvarande välfungerande system. För att minimera de utsläpp av läkemedelsrester i naturen som orsakas av att allmänheten slänger överblivna produkter driver den europeiska läkemedelsbranschen tillsammans med andra aktörer upplysningskampanjen #medsdisposal för att informera om hur man bäst hanterar den typen av avfall.

Läs mer om #medsdisposal här.

Så kan vi minska läkemedels miljöpåverkan

  • För att minimera kassation av läkemedel kan det vara lämpligt att skriva ut startförpackningar när nya läkemedel ska provas av en patient.
  • Patienter bör informeras om att inga läkemedel ska slängas bland hushållsavfall eller spolas ned i toaletten. Överblivna läkemedel ska lämnas till apotek.
  • Förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel lämnas till apotek.
  • Läkemedelsförpackningar av ogenomskinligt material, t ex tuber och burkar, aerosolbehållare och pulverinhalatorer, injektionsflaskor och ampuller samt förpackningar som innehållit infusionsvätskor med läkemedelssubstanser lämnas till apotek.
  • Använda depotplåster och vaginalringar lämnas till apotek.
  • Tomma förpackningar sorteras som andra hushållssopor.
Foto på kontaktpersonen
Bengt Mattson Sakkunnig policy

Expert på läkemedelstillverkning och distribution

Expert vacciner och antibiotikaresistens

Expert miljö och hållbarhet

Deltagare i Nationella läkemedelsstrategin

Kontaktperson Folkhälsomyndigheten

Hållbar utveckling
Nationella läkemedelsstrategin 3.4

 

Uppdaterad: 17 oktober 2022