Sveriges utmaningar som forskningsnation

Sveriges utmaningar som forskningsnation är mångfacetterade. Ofta beskrivs forskningens betydelse för Sverige i termer av möjligheten att via forskningsresultat och innovationer utveckla nya produkter som skapar grund för företagande och sysselsättning. Därutöver skapar ett gott forskningsklimat en grogrund för ett kreativt samhällsklimat och möjlighet att förbättra vardagen för framtida generationer.

Forskning handlar kort sagt om hur vi som människor lever, verkar och arbetar i framtiden. De framsteg eller genombrott som sker i forskningens namn får inte bara påverkan på Sverige, utan också på Sveriges roll i världen och på vår omvärld. Hur vi prioriterar de resurser som forskningen har till förfogande är därför en viktig fråga för bygget av det samhälle vi vill se växa fram.

Vår möjlighet att anta de utmaningar vi ser idag är många gånger direkt avhängiga av hur vi lyckas som forskningsnation. Dagens utmaningar inom vård och omsorg kan bara antas om vi inser den medicinska forskningens betydelse för Sverige som välfärdsland.

Forskningens betydelse för välfärdslandet Sverige

Få torde förneka forskningens betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling. Klimatet för klinisk forskning har stor påverkan på vårdens kvalitet på kort och lång sikt. Därför är det oroväckande att utrymmet för forskning och utveckling minskat inom hälso- och sjukvården och trängts undan i och med ett ökat fokus på vårdproduktion; vård beställs, betalas och följs upp mot uppsatta mål. Forskning diskuteras och debatteras men finns sällan med i landstingens beställningar och avtal.

Incitamenten för att forska har blivit svagare i och med att forskning har tappat i meritvärde inom hälso- och sjukvården. Det finns inte längre utrymme för att avsätta tid för forskning inom ramen för ordinarie tjänst och läkarutbildningen har ett minskat fokus på forskningsförberedelser. Det brister också i samarbete när det gäller utbildning, implementering och uppföljning mellan hälso- och sjukvårdens aktörer.

Det finns flera lovvärda initiativ på såväl region- och landstingsnivå som på nationell nivå, men de är långt ifrån tillräckliga. Det behövs en snabb och tydlig förändring som tydliggör hälso- och sjukvårdens ansvar för forskning och innovation. Om vi ska klara de utmaningar som ligger framför oss behövs ett tydligare samarbete och partnerskap mellan hälso- och sjukvården, politiken och den forskande industrin.

Den demografiska utmaningen

Sverige står inför en stor demografisk utmaning. Redan år 2030 beräknas var fjärde svensk vara över 65 år och alltfler kan se fram emot att få uppleva både sin 80-, 90- eller till och med 100-årsdag. Vi blir inte bara äldre, vi får också behålla hälsan allt högre upp i åldrarna. För de flesta väntar 20–30 friska år med möjlighet till ett fortsatt aktivt liv efter pensionsdagen.

Det finns flera undersökningar som på olika sätt fångar hur människor i Sverige ser på denna utveckling. En av dem är vårdfrågan.nu, som genomförs av LIF tillsammans med Novus. Enligt en undersökning genomförd under våren 2014 uppgav hela 2 av 3 svenskar att de kände tveksamhet inför påståendet att vi i Sverige kommer att ha tillgång till den bästa vården om fem år.

Samtidigt kommer behovet av välfärdstjänster att öka till följd av att fler människor en dag kommer att efterfråga vård och omsorg. Åldersrelaterade och kroniska sjukdomar blir vanligare i takt med att vi blir äldre. Demenssjukdomar är redan i dag en av de mest kostnadskrävande sjukdomsgrupperna och en av de viktigaste orsakerna till försämrad livskvalitet vid hög ålder. Här har utvecklingen och användningen av innovativa läkemedel en viktig roll att fylla.

Hälften av de som arbetar inom vården beräknas gå i pension under den innevarande tioårsperioden. Samtidigt söker sig ungdomar bort från vårdutbildningarna och få unga kan tänka sig en framtid inom hälso- och sjukvårdsyrken. Dagens studenter har en allt större arbetsmarknad med hela Europa som arbetsfält. Det ställer krav på att vården kan erbjuda intressanta och utmanande arbetsuppgifter med konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Möjligheten att utveckla sjukvården sett till både innehåll, rekrytering och utförande kommer att bli direkt avgörande för Sverige som välfärdsnation.

Jämlikhet i vården

Vid sidan av den demografiska utmaningen utgör frågan om jämlikhet i den svenska sjukvården en annan välfärdsanknuten utmaning. Även detta har undersökts av vårdfrågan.nu. Drygt 8 av 10 tror inte att alla i Sverige får vård på lika villkor. 7 av 10 anser att det finns skillnader i vården beroende på utbildnings- och inkomstnivåer. Nästan hälften anser att det finns skillnader i vården beroende på om man är man eller kvinna. 4 av 10 är tveksamma till om alla i Sverige har tillgång till läkemedel på lika villkor. 9 av 10 tror dessutom att det finns skillnader inom vården mellan olika landsting.

Bakom resultaten finns inte bara en allmän känsla av att saker och ting inte står rätt till, där finns också människor av kött och blod som själva drabbats av ojämlikheten i den svenska sjukvården. De som blivit sämre bemötta än andra på vårdcentralen, fått vänta längre på sin operation eller som fått sämre mediciner.

I både forskning och i debatten i stort har denna bild av den svenska sjukvården också bekräftats. Bor du i fel landsting, tillhör fel social grupp, har fel etnisk bakgrund eller råkar ha fötts med fel kön är risken i dag stor att du får sämre vård än andra. Skillnaderna spänner över hela sjukvården. Från tillgänglighet och väntetider till möjligheten att få behandling, läkemedel eller hjälpmedel. Även risken att skada sig i vården eller bli felbehandlad påverkas. Har man kunskap, ork och kontakter kan man också snabbare få vård än annars.

Trots att bristande jämlikhet i vården inte är en nyhet så har väldigt lite gjorts för att komma tillrätta med problemen. Även det upplever människor. 6 av 10 är tveksamma eller direkt negativa till påståendet att vi i Sverige i dag skulle ha tillgång till en effektiv och modern vård i världsklass. Drygt 4 av 10 tror därtill att vården blivit mindre jämlik de senaste åren.

Patienternas ojämlika tillgång till vård återspeglas även i tillgången till nya innovationer. I avsaknad av ett enhetligt och nationellt system för hur nya läkemedel ska introduceras i hälso- och sjukvården är det slumpen eller enskilda kliniker som styr om du som patient får möjlighet att delta i kliniska prövningar eller ges möjlighet att använda nya läkemedel när de introduceras.

Vad tycker svenska folket?

  • 4 av 10 anser att vi har tillgång till den mest effektiva och moderna vården i världen. 
  • Nästan 9 av 10 anser att forskning och utveckling av nya läkemedel har betydelse för vårdens kvalitet. 
  • 1 av 4 anser att medicinsk forskning för att bota sjukdomar är ett prioriterat område för politiker. 

Källa: vårdfrågan.nu

Dagens modell innebär att patienters tillgång till nya effektiva behandlingsmetoder, av prioriteringsskäl istället för medicinska skäl, är olika beroende på bostadsort och vilket landsting man tillhör.

Oavsett om detta sker av besparingsskäl eller utifrån andra prioriteringsgrunder är det något människor noterat. Nästan 8 av 10 uppger att statens och landstingens strävan att spara pengar påverkar vårdens kvalitet. Det handlar om en allmän och vällovlig strävan att vända på varje skattekrona, men som tyvärr riskerar att slå fel. Och människor upplever hur det negativt påverkar vårdens kvalitet och patienters behandling. 4 av 10 tror till exempel inte att de skulle få tillgång till de mest effektiva och moderna läkemedlen om de eller deras närmaste skulle bli sjuka.

En nationell satsning på klinisk forskning och upptag av innovation har potential att motverka den negativa utvecklingen och bidra till att ge alla svenskar tillgång till en god vård utifrån deras individuella behov.

Framtidens jobb

En tredje utmaning är kopplad till Sverige som välfärdsland och handlar om forskningens roll för arbete, företagande och välstånd. Sverige är ett litet, exportberoende land med en historiskt stark position som industri- och forskningsnation, inte minst inom området medicinsk och klinisk forskning där vi trots vår relativa litenhet även i dag kan räkna in flera världsledande företag. En bidragande orsak till Sveriges starka position har varit den svenska sjukvårdens fokus på folkhälsa och att samtliga medborgare erbjudits hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Tyvärr finns åtskilliga exempel på att denna starka position steg för steg försvagas. En orsak är givetvis det positiva faktum att andra länders hälso- och sjukvård utvecklas, vilket gör att Sveriges relativa position steg för steg har urholkats. Till det ska läggas att ökande BNP och ökat välstånd gör att länder som Kina och Indien enbart i kraft av sin storlek har konkurrensfördelar gentemot Sverige.

I vår omvärld ser vi en trend där många länder arbetar med sammanhållna forskningsstrategier för att stärka konkurrenskraften. Det gäller till exempel Storbritannien som bland annat skapat gynnsamma ekonomiska förutsättningar för utveckling inom Life Science. Därtill söker sig läkemedelsindustrins forskning till länder med stora och växande marknader för såväl nya som tidigare utvecklade läkemedel.

Omvärldsförändringarna räcker dock inte som förklaring till att Sverige tappat sin tidigare position. En stor del av förklaringen går att finna inom landet. Forskningsklimatet, den miljö som skapar grunden för forskning och innovation, har helt enkelt försämrats i Sverige i förhållande till andra länder.

Enligt Vetenskapsrådets granskning av forskningskvaliteten bland de 25 ledande forskningsnationerna inom klinisk forskning har Sverige sjunkit från fjärde till åttonde plats på 20 år. Sverige halkar också efter då det gäller användandet av innovativa produkter. Till det ska läggas att antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin minskat med 40 procent (12 000 anställda) under de senaste sex åren.